Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Postcovid utan koppling till aktiv hjärnskada

Postcovid ser inte ut att vara kopplat till infektion av hjärnan eller aktiv hjärnskada. Det visar en studie vid Göteborgs universitet. Jakten på avvikande biomarkörer hos deltagarna gav inga träffar, varken i blodprov eller ryggvätskeprov.

Nelly Kanberg (foto: Malin Arnesson) och Magnus Gisslén (foto: Gunnar Jönsson).

Postcovid kan uppstå efter den akuta fasen av en covid-19-infektion och hålla i sig under lång tid. Tillståndet omfattar olika kombinationer av trötthet, apati och svårigheter med minne och koncentration.

I den aktuella studien, publicerad i tidskriften The Journal of Infectious Diseases, ingick 25 personer med konstaterad postcovid, 6 personer utan kvarvarande symtom efter covid, samt 17 kontrollpersoner som varit helt fria från covid.

Styrkan i studien är inte antalet deltagare, det är ganska begränsat, men däremot det faktum att samtliga inklusive kontrollpersonerna förutom blodprov också genomgick det betydligt mer krävande ryggvätskeprovet.

När proverna togs hade det gått minst tre månader sedan första symtomen på covid hos dem som haft sjukdomen. Proverna togs under perioden februari till november 2021 och analyserades för totalt 37 olika biologiska markörer.

Inga skillnader mellan grupperna

Noterbart är att analysen av blod och ryggvätska visade att sars-cov-2-antigener var odetekterbara i alla prover. Dessutom fanns inga tecken på onormal ökning av vita blodkroppar i ryggvätskeproverna.

Forskarna fann inte heller några signifikanta skillnader mellan grupperna vid analys av blod och ryggvätska vad gäller immunaktivering eller hjärnskademarkörer. Fynden tyder alltså på att postcovid inte är resultat av pågående infektion, immunaktivering eller hjärnskada.

Förstaförfattare i studien är Nelly Kanberg, doktorand inom infektionssjukdomar på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och specialistläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

– Fynden ökar vår förståelse av postcovid, säger hon. Resultaten tyder på att tillståndet mer sannolikt är en konsekvens av händelser som uppstår under den akuta fasen av covid-19, snarare än en pågående virusinfektion eller ihållande inflammation i centrala nervsystemet.

I vilken mån postcovid kan kopplas till det inflammatoriska pådrag som kroppen utsätts för under själva infektionen är oklart. Många studier pågår i världen, även om riskfaktorer för postcovid.

Viktigt med långsiktig hälsa och vård

Nelly Kanberg understryker vikten av fortsatt forskning om långsiktig påverkan av covid-19 på den neuropsykiatriska hälsan. Hon får medhåll av Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, och huvudansvarig för studien.

– För att förbättra vården och livskvaliteten för dem som upplever långvariga neurologiska symtom efter covid-19, måste vi förstå de underliggande orsakerna till postcovid, säger han. Denna studie ger nya insikter om postcovid och kan därmed bli en värdefull bidragsgivare till pågående diskussioner och forskning.

Unilabs och Annalise.ai samarbetar för snabb upptäckt av sjukdomstillstånd i hjärnan

Unilabs, en ledande internationell leverantör av diagnostiktjänster, inleder ett strategiskt partnerskap med Annalise.ai, en global AI-tjänst för radiologi. Det här banbrytande samarbetet kombinerar radiologi med den allra senaste AI-teknologin som snabbt kan upptäcka allvarliga sjukdomstillstånd i hjärnan och snabba på både diagnostik och behandling.

Annalise Enterprise CTB (Computed Tomography Brain) – är ett avancerat beslutsstöd skräddarsytt för skiktröntgen av hjärnan. Algoritmen kan identifiera 130 olika sjukdomstillstånd i realtid. Lösningen är CE-certifierad klass IIb enligt EU:s förordning om medicintekniska produkter (EU MDR).

– I akut radiologi är tiden avgörande, och våra radiologer kan nu dra nytta av en fullständig AI-baserad analys på under två minuter. Det här verktyget möjliggör snabb upptäckt och prioritering av kritiska fall. Något som direkt förbättrar vården för våra patienter. I och med att verktyget täcker ett brett spektrum av olika allvarliga fynd, kan den få en stor effekt för både patienter och radiologer, säger Unilabs Head of Strategic Business Unit Radiology, Baber Qazi.

– Det är fortfarande våra högkvalificerade radiologer som tolkar varje undersökning, samtidigt som den här lösningen fungerar som ett andra par känsliga ögon som hjälper radiologen att snabbare identifiera allvarliga sjukdomstillstånd.

Annalise Enterprise CTB identifierar snabbt potentiella sjukdomstillstånd och markerar dessa på röntgenbilderna. Radiologen utvärderar därefter de AI-genererade fynden för att säkerställa att de är korrekta. Det är fortfarande radiologen som tolkar och sammanställer undersökningsreslutet och äger det medicinska ansvaret. Men med AI som en kompetent assistent.

– Vi är mycket glada över att samarbeta med en världskänd ledare som flyttar fram gränserna för vad som är möjligt med vårdteknologi, säger Lakshmi Gudapakkam, vd på Annalise.ai, och understryker vikten av det här partnerskapet med Unilabs. Genom att integrera radiologi och AI, kan radiologer optimera sitt arbete, tolka undersökningar med väldigt hög träffsäkerhet och minska svarstiderna till patienterna. Genom att anamma avancerad teknologi för akutsjukvård, har Unilabs stärkt sin ställning inom det här segmentet.

– Samarbetet mellan Unilabs och Annalise.ai exemplifierar vår orubbliga strävan att utveckla diagnostiken, förbättra patientvården och navigera det alltid föränderliga landskapet inom medicinsk diagnostik, tillägger Baber Qazi.

Amvuttra ingår i högkostnadsskyddet med begränsning

Amvuttra (vutrisiran) för behandling av vuxna patienter med Skelleftesjukan, med funktionsnedsättning i de perifera nerverna, så kallad polyneuropati, i stadium 1 eller 2 ingår i högkostnadsskyddet med begränsning från och med den 1 november 2023. Begränsningen innebär att läkemedlet endast ingår i högkostnadsskyddet för patienter som har försämrats trots behandling med en transtyretin-stabilisator.

Amvuttra är ett läkemedel som används vid behandling av ärftlig transtyretinamyloidos, också kallad Skelleftesjukan. Sjukdomen orsakas av problem med ett protein i kroppen som heter transtyretin som huvudsakligen tillverkas av levern. Onormalt format transtyretin klumpar ihop sig och skapar inlagringar som kallas amyloid. Amyloid kan samlas runt nerver, hjärtat och på andra ställen i kroppen och förhindra att organen fungerar som de ska.

Läs hela beslutet här.

Lagförslag för att stärka vården för beslutsoförmögna patienter

I Sverige saknas reglering för hur man ska behandla vuxna patienter som är beslutsoförmögna, som inte förmår bestämma eller samtycka till sin egen vård. Det skapar allvarliga problem för både patienten och sjukvårdspersonalen och riskerar en rättsosäkerhet för de inblandade. För att stärka vården för dessa patienter har Svenska Läkaresällskapets (SLS) delegation för medicinsk etik tagit fram ett lagförslag som kan inkluderas i patientlagen (2014:821).

Anders Castor, ordförande i SLS delegation för medicinsk etik och Lotta Wendel, lektor i Hälsa och samhälle med inriktning medicinsk rätt, samt ledamot i SLS delegation för medicinsk etik.

Frågan om beslutsoförmögnas rättsliga ställning inom hälso- och sjukvården har berörts i flera utredningar under det senaste decenniet och trots påtryckningar genom åren från bland andra Statens medicinsk-etiska råd, Svenska Läkaresällskapet, Sveriges läkarförbund och Svensk sjuksköterskeförening om behovet av tydligare reglering har ingenting hänt.

– Inom SLS delegation för medicinsk etik har vi efterlyst en tydligare reglering för att säkra att patienter som saknar beslutsförmåga inte går miste om nödvändig vård, ges sämre vård än andra patienter eller behandlas i strid mot lagen. Vi har därför tagit fram ett lagförslag som kan inkluderas i patientlagen och med detta vill vi visa på en möjlig väg framåt, säger Anders Castor, ordförande i SLS delegation för medicinsk etik.

Avsaknaden av reglering medför att de allra svagaste patienterna ställs utanför lagstiftningens mål om en god vård på lika villkor. Det innebär också en betydande rättsosäkerhet för hälso- och sjukvårdspersonal, som dagligen tvingas arbeta i rättsliga gråzoner för att kunna behandla personer som inte förmår samtycka till erbjuden vård.

– Lagförslaget innebär att enskilda i första hand ska få stöd för att kunna fatta välgrundade beslut. Förslaget medför även att beslutsoförmögnas rättsliga ställning tydliggörs, att personalen får tydliga regler att förhålla sig till och att patientens bästa intresse är vägledande vid vårdbeslut. Inspiration har hämtats från nordisk och brittisk reglering, vilken implementerats framgångsrikt, säger Lotta Wendel, lektor i Hälsa och samhälle med inriktning medicinsk rätt, samt ledamot i SLS delegation för medicinsk etik som tagit fram lagförslaget.

Reglering som styr hur vårdbeslut för beslutsoförmögna patienter ska fattas finns redan i de flesta europeiska länder. Sveriges avsaknad av reglering leder till ojämlik vård och en rättsosäkerhet för personalen, samt att Sverige inte kan ratificera Europarådets konvention om mänskliga rättigheter och biomedicin (Oviedokonventionen) och dess protokoll.

– Med vårt lagförslag krymper möjligheterna för regeringen att fortsätta ducka för denna fråga. Det handlar om att säkra bästa möjliga vård och hälsa även för våra allra sköraste patienter. Ett land som Sverige kan bättre och regeringen bör skyndsamt agera i frågan, avslutar Anders Castor.

Läs Hälso och sjukvård till beslutsoförmögna patienter: lagförslag

 

 

Att snooza kan hjälpa dig att vakna

Det påstås ofta att snoozning kan vara dåligt för sömnen och hjärnan, utan att några direkta bevis har presenterats. Nu visar forskning från Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet att snoozning till och med kan stödja uppvaknandet för dem som snoozar regelbundet.

Foto: Andrey Popov/Mostphotos.

Att vilja ligga kvar i sängen, och rentav somna om, när klockan ringer på morgonen är vanligt förekommande. Snoozefunktionen har funnits i väckarklockor och mobiltelefoner i flera decennier och påstås ofta ha negativa effekter, bland annat på sömnen och hjärnans förmåga att vakna. Men vetenskapliga underlag för dessa påståenden saknas. Nu har forskare vid Stockholms universitet undersökt hur vanligt det är att snooza och vilka effekter snoozning har på sömn, sömnighet, humör och mental förmåga.

Tina Sundelin, forskare vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet. Foto: Henrik Dunér.

– Våra resultat visar att de som snoozar generellt sover lite kortare tid och i högre utsträckning upplever dåsighet på morgonen jämfört med dem som aldrig snoozar, men vi såg inga negativa effekter av att snooza på kortisolutsöndring, morgontrötthet, eller humör och inte heller några störningar på nattsömnens kvalitet. Det säger Tina Sundelin, forskare vid Stockholms universitet och huvudansvarig för studierna.

I den första studien undersöktes vilka som snoozar och varför. 1732 personer fick svara på frågor rörande morgonvanor, såsom hur ofta de använder snoozeknappen. Resultaten visar att många snoozar regelbundet. Beteendet är särskilt vanligt bland yngre vuxna och hos kvällsmänniskor. Den vanligaste anledningen till att någon snoozar är för att de känner sig för trötta för att gå upp när klockan ringer.

I den andra studien sov 31 regelbundna snoozare i Stockholm universitets sömnlabb vid två tillfällen, så att sömnen kunde mätas mer i detalj. En morgon fick de vakna genom att snooza i 30 minuter och en morgon fick de vakna direkt när klockan ringde, utan att snooza. Resultaten är lugnande för dem som snoozar. Trots att sömnen stördes under den halvtimmeslånga snoozeperioden sov de flesta fortfarande ganska mycket, mer än 20 minuter, vilket gjorde att sömnen som helhet knappast påverkades. Vidare slapp snoozarna vakna ur djupsömn och de presterade lite bättre på kognitiva tester direkt när de gick upp. Samtidigt var det inga effekter av att snooza på humör, sömnighet eller mängden kortisol i salivet.

– Sammantaget visar studien att en halvtimmes snoozning inte har några negativa effekter på nattsömn eller sömntröghet, känslan av att inte ha kommit igång ordentligt på morgonen. Om något såg vi snarare en del positiva utfall, såsom en minskad sannolikhet att behöva vakna ur djupsömn. När deltagarna fått snooza var de också lite mer snabbtänkta precis när de gått upp.

– Det är förstås viktigt att komma ihåg att studien bara inkluderade personer som snoozar regelbundet och har lätt för att somna om på morgonen, och att snoozning antagligen inte är något för alla, säger Tina Sundelin.