Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Blodprov lika bra som ryggvätskeprov för att upptäcka alzheimer

Ett blodprov är lika träffsäkert – och i vissa fall överlägset – ryggvätskeprov för att ställa en alzheimerdiagnos. Det visar en studie.

I dag kan träffsäker diagnostik av Alzheimers sjukdom utföras med hjälp av ryggvätsketest eller PET-kamera. Flera framsteg har dock gjorts inom forskningen för att kunna påvisa sjukdomen med hjälp av biomarkörer i blodet.

Förändringar i proteinet tau som påverkar nervcellernas funktion och beta-amyloid, som bildar plack i hjärnan, är två viktiga markörer vid alzheimer.

I en internationell studie har nu de två metoderna för diagnostik jämförts. Blodprovet som mäter en viss variant av proteinet tau [se faktaruta nedan] visade sig vara lika bra som ryggvätsketest.

– Mer specifikt såg vi att blodprovet var lika bra som ryggvätskeprov på att identifiera personer med amyloid i hjärnan, och faktiskt ännu bättre på att identifiera de som även har upplagring av tau. Det är ansamlingen av tau som är mest associerat med nervcellsdöd och symtom, så detta är viktigt, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet.

Blodprov hade hög träffsäkerhet

I studien, som är ett samarbete mellan Lunds universitet och Washington-universitet, ingick över 1.400 patienter från Sverige och drygt 300 från USA.

Hos patienter med minnessvårigheter hade blodprovet en träffsäkerhet på 90–95 procent när det kom till att förutsäga om en avvikande amyloid-upplagring kan påvisas i hjärnan med PET-kamera. Det var lika bra som de ryggvätskeprovtest som idag används globalt. Forskarna såg också att blodprovet var ännu bättre än ryggvätskeproven på att fastställa om tau var avvikande.

Blodprovtestet blir inom kort tillgängligt i USA.

– Vi hoppas på att liknande test kommer att kunna användas i sjukvården i Sverige innan årets slut, säger Oskar Hansson.

Snabbare diagnos

Med ett blodprov kan fler människor med kognitiva symtom få en korrekt diagnos snabbare, enklare och mer kostnadseffektivt, menar Oskar Hansson.

– Detta kommer framför allt vara viktigt i de länder där man kommer börja erbjuda personer med alzheimer sjukdomsbromsande immunterapier mot amyloid. Ett av dessa läkemedel, lecanemab, har redan godkänts i USA, Kina och Japan, och beslut väntas i EU innan sommaren, säger Oskar Hansson.

Mer om proteinet tau

Genom att mäta förhållandet mellan fosforylerad* och icke-fosforylerad tau217, kan eventuella förändringar relaterade till neurodegenerativa sjukdomar spåras. Ju högre förhållandet är, desto större kan indikationen vara att personer har amyloid och tau i hjärnan, det vill säga Alzheimers sjukdom.

*Fosforylering är en vanlig mekanism i cellerna för att reglera proteiners aktivitet och funktion. När ett protein blir fosforylerat kan dess struktur, aktivitet, interaktion med andra proteiner förändras. Vid Alzheimers sjukdom förändras proteinet tau. Det blir dels fosforylerat vilket gör att dess funktion förändras, dels börjar det klumpa ihop sig i aggregat.

Läs publikationen här.

Ovanligt.se – unik och ambitiös plattform bidrar till personcentrerad vård

Det är lätt att det som är ovanligt hamnar i skymundan och därför lanseras nu webbplatsen ovanligt.se, fullmatad med innehåll och en unik design fokuserad på ovanliga och sällsynta hälsotillstånd. Förhoppningen är att stärka kunskapsläget, bidra till personcentrerad vård och göra skillnad på riktigt för de upp till 500.000 svenskar som lever med sällsynta diagnoser, deras anhöriga, patientorganisationer och inte minst vården. Bakom initiativet står läkemedelsbolaget Takeda som utvecklat plattformen bland annat i samarbete med vården.

I Socialstyrelsens kunskapsdatabas finns fler än 300 sällsynta diagnoser beskrivna, och enligt beräkningar finns mellan 6.000 och 8.000 diagnoser som drabbar 5 procent av befolkningen. Bara i Sverige föds varje år 3.000 barn med sällsynt diagnos; sällsynta diagnoser är vanligare än vi tror. På www.ovanligt.se går det att hitta patientorganisationer, informationsfilmer, artiklar och fördjupningsmaterial och plattformen ska fungera som en pålitlig kunskapsbank där den som vill kan hitta information som berör sällsynta hälsotillstånd.

– Det är lätt att det som är ovanligt hamnar i skymundan och det vill vi ändra på, för det är viktigt att även patienter med sällsynta diagnoser får ta plats. Ovanligt.se är skapad med alla som lever med sällsynta hälsotillstånd och deras anhöriga i åtanke. Det här är Takedas bidrag för att göra skillnad och plattformen kommer utvecklas och växa kontinuerligt, det ni ser i dag är bara början. Vi hoppas att så många som möjligt, även vårdpersonal, upptäcker ovanligt.se, säger Per Rydingsvärd, Business Unit Director Rare Diseases på Takeda.

Välkomnas av vården

Sällsynta diagnoser ger ofta stora och långvariga utmaningar i livet och tillvaron. Inom vården och övriga samhället innebär ovanligheten att det krävs spetskompetens och samordnade insatser. Samtidigt visade en medlemsundersökning från Riksförbundet Sällsynta Diagnoser att 56 procent av alla patienter fick sin diagnos först i vuxen ålder. Dessutom uppgav 31 procent att de väntat över 4 år på diagnos och var femte mer än 10 år sedan den första kontakten med vården.

– Ovanligt.se är en unik och välkommen plattform som hjälper till att göra det ovanliga mer begripligt och lättare att acceptera. Det är en plattform kring olika sjukdomar och kroniska tillstånd som verkligen gör skillnad i människors liv och som bidrar med ett personcentrerat stöd för anpassning av vardagen och livet med en ovanlig sjukdom. Det unika tilltalet gör att den som använder plattformen känner sig tagen på allvar. Fler plattformar borde vara som ovanligt.se som ser personen, stödjer hälsa och anpassning och tar människor på allvar. Med den här satsningen bidrar Takeda på ett unikt sätt till den personcentrerade vården. Det är mänskligt, starkt, engagerat och empatiskt och en plattform för lärande, utveckling och reflektion, säger Anna Forsberg, legitimerad sjuksköterska och professor i vårdvetenskap med inriktning mot organtransplantation.

Ovanligt.se ska stärka kunskapsläget

Takeda arbetar i egen regi och i samarbete med andra aktörer med att forska och utveckla läkemedel och behandlingar för personer med sällsynta hälsotillstånd. Ovanligt.se är en del av det samarbetet då ett stärkt kunskapsläge inom bland annat vården, tillsammans med en nationell strategi för sällsynta diagnoser och gemensam finansieringsmodell med statlig delfinansiering kan skapa förbättrade förutsättningar för tidig diagnos och god, jämlik vård. Ovanligt.se är en strategisk pusselbit i arbetet med att driva positiv förändring inom sällsynta diagnoser.

– Takeda har varit verksamma inom sällsynta sjukdomar i över 60 år. Förutom att bidra till forskning och utveckling inom området vill vi även öka medvetenheten om vad det innebär att ha en ovanlig diagnos samt skapa bättre förutsättningar för de upp till 500 000 patienter som finns, deras anhöriga, patientorganisationer och vården. Jag är därför extra stolt över att vi med Ovanligt.se utvecklat en hållbar plattform som på lång siktigt kan vara till stöd för såväl patienter som anhöriga, säger Vatro Mateljic, vd Takeda Sverige.

Besök ovanligt.se.

Förbättrad prehospital diagnostik målet för EU-studie inom ambulanssjukvården

Akut sjuka patienter ska snabbare få rätt diagnostik och behandling genom ny testteknik och dataöverföring från ambulans till sjukhus. Det är målet för en EU-finansierad studie där ambulanssjukvården och avdelningen för klinisk kemi och farmakologi vid Akademiska sjukhuset medverkar.

Akut sjuka patienter ska snabbare få rätt diagnostik och behandling genom ny testteknik och dataöverföring från ambulans till sjukhus. Foto: Akademiska sjukhuset.

– Studiens främsta syfte är att med ny teknik förkorta tiden till behandling och förbättra kliniska resultat. Här i Uppsala ska vi utveckla nya tester lämpade för användning i ambulanser men även för exempelvis hemsjukvård som specifikt kan upptäcka vad patienten lider av och möjliggöra kommunikation av realtidsdata med olika informationssystem inom sjukvården för att snabbare kunna triagera (prioritera) patienter till rätt vård, säger Anders Larsson, överläkare och professor inom klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

Triage inom sjukvården handlar om att göra rätt bedömning av den medicinska allvarlighetsgraden i en patients tillstånd utifrån sjukdomshistoria, symtom och parametrar såsom bland annat blodtryck, puls och andningsfrekvens.

Jämte stroke är kardiorespiratoriska sjukdomar (sjukdomar som påverkar hjärt- och andningsfunktionen) bland de fyra främsta dödsorsakerna inom EU. Ofta krävs vårdinsatser redan i ambulansen för att rädda patientens liv.

Det pågående EU-finansierade forskningsprojektet POC4TRIAGE har som mål att utveckla robust och noggrann teknik som möjliggör kommunikation via mobilnätet, så kallade POC-enheter. Konkret handlar det om att kunna testa viktiga parametrar och överföra data till plattformar som är kapabla att snabbt diagnostisera och effektivt överföra data till olika sjukvårdssystem.

– Vi ska utveckla och kliniskt validera fem olika tester, som ger svar inom tio minuter. Enheterna ska vara enkla att använda, kompakta, kostnads- och energieffektiva samt kunna användas i ambulans- och akutmiljöer, förklarar Anders Larsson och fortsätter:

– De flesta av oss är vana vid att se EKG-kurvor. EKG-apparater kombinerat med olika typ av larmfunktioner används ofta för övervakning av patienter. Liknande tekniker kan använda för att övervaka hjärnaktiviteten eller muskelrörelser. Typiskt för strokepatienter är att de ofta har påverkan på hjärnaktiviteter och muskelfunktion.

Projektet handlar om prehospital diagnostik, med stort fokus på ambulansverksamheten. Därför har ambulanssjukvården vid Akademiska sjukhuset en central roll i Uppsala. Verksamheten kommer att delta i den vetenskapliga utvärderingen av flera POC-enheter under den tid projektet pågår.

David Smekal, medicinskt ledningsansvarig läkare inom ambulanssjukvården, Akademiska sjukhuset.

Enligt David Smekal, medicinskt ledningsansvarig läkare inom ambulanssjukvården, har tekniken potential att förkorta tiden till insatt behandling.

– Till exempel skulle säkrare identifiering av stroke prehospitalt kunna innebära att man ännu tidigare skulle kunna aktivera all involverad personal som idag hanterar patienter med misstänkt stroke vilket i sin tur skulle kunna leda till ännu kortare tid till adekvat behandling. På sikt skulle metodiken även kunna användas för att skicka en del av patienterna direkt till enheter inom exempelvis infektion, kardiologen och neurologen i stället för att skicka alla till den centrala akutmottagningen, framhåller han.

Eftersom marknaden för POC-enheter, beräkning och AI växer snabbt, bedömer projektansvariga att de nya enheterna, med realtidsdataanalys och säkra beräkningar, även kommer att ge positiva ekonomiska effekter.

Ambulanssjukvård innebär bland annat handläggning och behandling av akuta medicinska tillstånd och triagering och patientstyrning till adekvat vårdnivå. Prehospital forskning som fokuserar på att optimera och förbättra de första momenten av vården kan vara avgörande för patientens överlevnad och långsiktiga resultat.

– Med rätt styrning kan vi hjälpa till att optimera sjukvårdens resurser förutom att korrekt prioritering och behandling kan innebära skillnaden mellan liv och död. Vi har redan pågående AI-forskning som fokuserar på den initiala bedömningen på Sjukvårdens larmcentral. Detta nya projekt är viktigt då det har potential att förbättra och anpassa ambulanssjukvården för att möta de krav och utmaningar som uppstår innan patienten når sjukhuset. Vad vi gör prehospitalt har en direkt inverkan på överlevnad och möjligheter till rehabilitering, säger David Smekal.

FAKTA: Forskningsprojektet POC4TRIAGE

  • Projektet ingår Horizon health 2023 och pågår från hösten 2024 till hösten 2028.
  • Projektpartnerna är från Finland, Sverige (Uppsala), Holland, Spanien, Österrike och Israel.
  • De nya enheterna som ska utvärderas inkluderar tester för realtidsövervakning av data om hjärt- och andningsfunktionen, en ny metod för snabb strokediagnostik baserad icke-invasiv EEG (undersökning av hjärnans elektriska aktivitet) och en blodcellsavbildare med klinisk nytta för olika tillstånd.
  • POC-enheterna ska integreras i en ny sjukhusansluten plattform (DHCP) som visualiserar data, använder AI från flera enheter för triagering och integreras sömlöst med sjukhusets system och kliniska arbetsflöden. Både enheterna och plattformen kommer att valideras kliniskt.
  • I projektet medverkar några av Europas ledande POC-enhetsutvecklare, medicinska yrkesverksamma och kliniker, patientrepresentanter, etikexperter, datavetare och hälsoekonomer.

Nu ska det gå att beräkna besparingar i arbetet mot undernäring

Genom att förebygga undernäring hos äldre finns det mycket pengar att spara för samhället.

Undernäring hos äldre är ett dolt folkhälsoproblem som kostar enorma summor för samhället, men exakt hur mycket är det ingen som vet. Detta kan vara en av anledningarna till att det satsas för lite resurser på att förebygga undernäring. Därför har Livsmedelsakademin och RISE nu startat ett arbete med att ta fram en modell för att beräkna vilka kostnader som går att spara genom förebyggande insatser. Modellen ska kunna användas av beslutsfattare på kommunal, regional och nationell nivå.

Ofta är det kommunen som står för det förebyggande arbetet mot undernäring medan regionen får betala för att vårda den som är undernärd.

– Om alla verksamheter bara ser till den egna plånboken kommer vi aldrig till rätta med den undernäring som går att förebygga, säger Pernilla Fagerlin projektledare för Nollvisionen för undernäring hos äldre, som drivs av Livsmedelsakademin. Vår beräkningsmodell kan bli ett viktigt instrument för att öka samarbetet mellan region och kommun, och det behövs om vi ska minska antalet undernärda äldre.

Den samlade kostnaden för undernäring inom vård och omsorg beräknas i runda tal vara dubbelt så stor som kostnaden för övervikt och fetma. En undernärd patient kostar ca 10 000 kr mer per vårddygn och har längre vårdtid än en icke undernärd patient. Beräkningar som Socialstyrelsen gjorde år 2000 visar att sjukvården kan spara 0,5-1 miljard kronor årligen genom förebyggande åtgärder.

– Det finns enorma summor att spara på att förebygga undernäring, men ännu viktigare är att minska det lidande som undernäring kan innebära. Ofta leder det till svårläkta sår, fallolyckor, infektionskänslighet och depression, vilket kraftigt försämrar livskvaliteten för den som drabbas, säger Maria Biörklund Helgesson, forskare på RISE.

– Effektiva åtgärder mot undernäring att räkna på kan vara subventionerade mellanmål, mer dietistkompetens, insatser mot ofrivillig ensamhet eller höjd kompetens om mat och måltid inom hemtjänsten. Detta är åtgärder som vi vet ger goda resultat för att förebygga undernäring, säger Kristina Glantz, ansvarig för beräkningsmodellen på Livsmedelsakademin.

Den svenska befolkningen blir allt äldre, vilket kommer att leda till ännu fler som lider av undernäring och ökade kostnader om vi inte börjar arbeta mer förebyggande.

Arbetet med att ta fram en beräkningsmodell för förebyggande insatser mot undernäring startar i februari 2024 och en testversion beräknas vara klar före sommaren.

Blodtest förutsäger funktionsförmåga vid ischemisk stroke

Ett ultrakänsligt blodtest som speglar hjärnskadan vid akut ischemisk stroke – och förutsäger funktionsförmåga. Det är en upptäckt som väntas få betydelse framöver. I en studie från Göteborgs universitet beskrivs fynden.

Studiens två förstaförfattare docent Tara Stanne, forskare inom laboratoriemedicin, och Fernando Gonzalez-Ortiz, doktorand inom psykiatri och neurokemi, och läkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Foto: Göteborgs universitet.

Bakom studien, publicerad i tidskriften Neurology, står en grupp forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, under ledning av professorerna Kaj Blennow och Christina Jern.

Bakgrunden är att Kaj Blennows forskargrupp förra året uppfann ett nytt blodtest för att mäta ett protein, BD-tau (brain-derived tau), som speglar nedbrytningen av nervceller i hjärnan vid Alzheimers sjukdom. En nyckelupptäck för ett framtida verktyg som spårar och övervakar sjukdomsförloppet.

Syftet med den nu aktuella studien var att undersöka om samma biomarkör kan spegla nedbrytningen av nervceller även vid akut ischemisk stroke, som är den vanligaste formen av stroke och orsakas av syrebrist i hjärnan till följd av en blodpropp.

Högre BD-tau – svårare utfall

Forskarna fann att högre nivåer av BD-tau i blodet i den akuta fasen av stroke ökade risken för svårare utfall efter tre månader i den studerade gruppen om drygt 800 strokedrabbade.

Resultaten var oberoende av de två kliniska variabler som bäst anses förutsäga utfallet efter ischemisk stroke: ålder och strokens svårighetsgrad, enligt den etablerade skattningsskalan NIH Stroke Scale. Resultaten var också justerade för kön och dag för blodprovstagning.

Studiens två förstaförfattare är docent Tara Stanne, forskare inom laboratoriemedicin, och Fernando Gonzalez-Ortiz, doktorand inom psykiatri och neurokemi, och läkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Stor potential vid stroke

– För närvarande finns det inga blodbaserade biomarkörer som exakt speglar akut nervskada vid stroke, eller som kan användas för att förutsäga kliniska utfall hos patienter med stroke, säger Fernando Gonzalez-Ortiz.

– Vår artikel är den första rapporten om en blodbiomarkör som verkligen är specifik för akut nervcellsskada i hjärnan vid ischemisk stroke. Resultaten indikerar att BD-tau fungerar som biomarkör för de flesta undergrupperna av ischemisk stroke, vilket gör att den har en stor potential för framtida klinisk implementering, konstaterar Tara Stanne.

Forskarna menar att det behövs fler och större studier för att validera resultaten, samt studier med upprepade blodprovstagning för att man ska hitta den optimala dagen för provtagning, efter det akuta strokeinsjuknandet, som kan förutsäga det kliniska utfallet.