Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Stora regionala skillnader för olämpliga läkemedel

I Sverige finns det lika många 80-plussare med potentiellt olämpliga läkemedel som det bor i Trollhättans kommun. Drygt 10 procent av alla över 80 år, cirka 60 000 personer, tar idag läkemedel med hög risk för biverkningar och för tidig död. De regionala skillnaderna är stora, något som ökad kunskap kan råda bot på.

I Skinnskatteberg har närmare en fjärdedel av invånarna över 80 år läkemedel med hög risk för biverkningar i sin receptlista jämfört med Torsås där motsvarande siffra är cirka fem procent*. För hela landet är siffran drygt 10 procent, en siffra som för 10 år sedan låg på närmare 23 procent så en förändring är möjlig.

– Det är glädjande att konstatera att bland de som är 80 år eller äldre, har förskrivningen av läkemedel som kan vara olämpliga minskat ordentligt de senaste åren. Variationerna bland landets kommuner är dock stor vilket gör att vårt påverkansarbete fortsatt är viktigt, säger Louise Skalin, chefsfarmaceut på Apoteket.

Felaktig läkemedelsanvändning beräknas kosta 10–20 miljarder kronor per år, här är olämpliga läkemedel till äldre en av orsakerna.

Läkemedel att undvika för äldre

Inom områden som smärta, diabetes och oro finns det ett stort antal läkemedel att undvika för äldre. Exempel är Tramadol, Treo Comb och Paracetamol/Kodein, hela listan från Socialstyrelsen finns här.

– Våra farmaceuter kontrollerar dagligen recept för att se om läkemedel är lämpliga utifrån ålder och om de passar ihop med kundens övriga läkemedel. Men här behöver kunskapen öka och vi arbetar i våra apotek för att både informera kunder och i vissa fall återkoppla till läkare, säger Louise Skalin.

Koll på Läkemedel

Apoteket är en del av samarbetet Koll på Läkemedel som sedan 2009 arbetar för bättre läkemedelsbehandling till äldre.

I Sverige finns det cirka 1,8 miljoner ålderspensionärer där majoriteten använder läkemedel regelbundet och har god nytta av behandlingen. Men en läkemedelsbehandling kan också innebära särskilda risker för äldre personer eftersom de är känsligare än yngre. Många får även för många läkemedel eller läkemedel som är olämpliga för äldre, en utmaning som Koll på läkemedel försöker motverka.

Koll på läkemedel är ett samarbetsprojekt Apoteket har tillsammans med Pensionärernas Riksorganisation (PRO), SPF Seniorerna och SKPF Pensionärerna.

* Statistik framtagen av Koll på Läkemedel, ta del av hela listan här.

Traumatiska hjärnskador i fokus vid internationell konferens i Lund

Ledande internationella experter på skall- och ryggmärgsskador samlas i veckan på Skånes universitetssjukhus i Lund för att utbyta kunskaper om den senaste utvecklingen inom neurotrauma. Drygt 200 deltagare som till vardags arbetar med sjukvård och forskning, medverkar på Nordic Neurotrauma Conference.

Nordic Neurotrauma Conference organiseras av Johan Undén, överläkare inom intensivvård i Halmstad och docent vid Lunds universitet och Niklas Marklund, överläkare i neurokirurgi på Skånes universitetssjukhus och professor vid Lunds universitet.

För tredje gången arrangeras nu Nordic Neurotrauma Conference i Lund. Skånes universitetssjukhus är tillsammans med Lunds universitet en stark aktör inom neurotrauma och har länge varit pionjärer inom olika delar av området.

– Här var man på 1960-talet först ut i världen med att mäta trycket i hjärnan tack vare neurokirurgen Nils Lundbergs arbete. Och för drygt 30 år sedan introducerades den så kallade Lundamodellen, ett helt nytt sätt att behandla svåra skallskador som idag används runt om i världen, säger Niklas Marklund, överläkare i neurokirurgi på Skånes universitetssjukhus och professor vid Lunds universitet som organiserar konferensen tillsammans med Johan Undén, överläkare inom intensivvården på Hallands sjukhus i Halmstad och docent vid Lunds universitet.

Stark utveckling

Neurotrauma är en disciplin i stark utveckling. Niklas Marklund pekar ut tre områden som särskilt intressanta och där det händer mycket, både när det gäller det kliniska arbetet med patienterna och inom forskningen.

– Tekniken för avbildning av skador i hjärnan går framåt. Vi ser mycket mer inne i hjärnan idag än vi gjort tidigare. Sedan förändras övervakningen av hjärnan hos de svårast sjuka patienterna inom intensivvården, med ny teknik. Det ger oss väldigt mycket mer information som vi behöver ta hjälp av AI för att använda på ett bra sätt. Och slutligen är skallskador inom idrotten ett ökande problem och dess koppling till demenssjukdomar.

Tydligt kliniskt fokus

Programmet på konferensen spänner över ett brett fält, från ambulanssjukvård, akutsjukvård, och röntgenteknik, till intensivvård, ryggmärgsskador, idrottsskador och rehabilitering.

– Det är en konferens med tydlig klinisk inriktning på hur vi bäst behandlar patienter med olika typer av neurotrauma, säger Niklas Marklund.

Läs mer om konferensen här.

Här finns info om den så kallade Lundamodellen.

Gener påverkar om spädbarn tittar mest på ansikten eller icke-sociala objekt

Om spädbarn vid fem månaders ålder tittar mest på ansikten eller icke-sociala objekt som bilar eller mobiltelefoner styrs till stor del av generna. Det har forskare vid Uppsala universitet och Karolinska institutet nu kunnat visa. Resultaten tyder på att det finns en biologisk grund för hur spädbarn skapar sina unika visuella upplevelser och vilka saker de lär sig mest om. Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskiften Nature Human Behaviour.

Barnen fick titta på flera bilder av ansikten och andra föremål. En ögonrörelsekamera under skärmen registrerade var på skärmen spädbarnet riktade blicken. Bild: Nature Human Behaviour.

Hur vi utforskar vår omgivning med blicken påverkar vad vi lägger märke till, tänker på och lär oss. I den nya studien analyserades små barns preferens för ansikten kontra icke-sociala objekt hos mer än 500 tvillingar i spädbarnsåldern.

Ana Maria Portugal, postdoktor och studiens förstaförfattare. Foto: Privat.

– Våra resultat tyder på att redan innan spädbarn kan påverka och välja sin omgivning genom att peka, krypa eller gå, så skapar de sina unika perceptuella upplevelser genom att systematiskt titta mer på sociala eller icke-sociala objekt, preferenser som i stor utsträckning kan förklaras av genetiska skillnader mellan barnen, säger Ana Maria Portugal, postdoktor och studiens förstaförfattare.

Barnens blick mättes med hjälp av ögonrörelsekamera. Resultaten visade att individuella spädbarns preferens för ansikten till stor del kunde förklaras av deras genetik. Däremot förklarade inte familjemiljön preferenser för social kontra icke-social information så här tidigt i livet.

Forskarna fann att mer tittande på ansikten kontra icke-sociala objekt vid fem månaders ålder var förknippat med att ha ett större ordförråd under det andra levnadsåret. Det stöder teorin om en möjlig koppling mellan tidiga tittpreferenser och senare utveckling.

Skillnader i tittbeteende kan potentiellt påverka interaktionen mellan förälder och barn.

– Om ett spädbarn tittar på ansikten eller inte är en stark signal till andra människor och kan påverka föräldrarnas beteende gentemot sitt barn. Man bör dock komma ihåg att det inte nödvändigtvis är negativt att titta mycket på icke-sociala saker – även det är viktigt för den kognitiva utvecklingen, förklarar Ana Maria Portugal.

Studien är en del av forskningsprojektet Babytwins Study Sweden (BATSS) där enäggs- och tvåäggstvillingar har testats med olika barnvänliga metoder vid Karolinska Institutet Center for Neurodevelopmental Disorders (KIND). Barnen har följts från fem månaders till tre års ålder.

Terje Falck-Ytter Professor vid institutionen för psykologi och ansvarig för BATSS studien. Foto: Lars Wallin.

Ana Maria Portugal fann att de genetiskt identiska tvillingarnas tittpreferenser var mer likartade än de hos tvåäggstvillingarna. Till exempel: om en enäggstvilling i paret tittade mest på icke-sociala objekt, var chansen stor att den andra tvillingen hade samma preferens. I motsats till enäggstvillingar delar tvåäggstvillingar i genomsnitt bara 50 procent av sina gener. Deras tittpreferenser tenderade att vara mindre lika inom varje tvillingpar.

Utöver kopplingen till senare språkutveckling undersökte forskarna om visuella preferenser kunde förutsäga om spädbarnen, senare i barndomen, uppvisade beteenden som är karakteristiska för autism, som definieras av svårigheter med social kommunikation. De testade också om det fanns könsskillnader i ansiktspreferens.

– Våra resultat visar att ansiktspreferens hos spädbarn inte har en stark koppling till svårigheter med social kommunikation lite senare i barndomen. Vi fann heller ingen skillnad mellan pojkar och flickor när det gäller preferens för ansikten kontra icke-sociala objekt, säger Terje Falck-Ytter Professor vid institutionen för psykologi och ansvarig för BATSS studien.

– Våra data visade dessutom att de gener som påverkar ansiktspreferens inte är desamma som de som är inblandade i ögonkontakt – det vill säga om spädbarn tittade främst på ögonen eller munnen när de tittade på ett ansikte. Det är fascinerande att två grundläggande sociala beteenden som att titta på ansikten och titta på ögonen har olika genetisk och förmodligen evolutionär grund, tillägger professor Falck-Ytter.

Viktig transportväg in i den omogna hjärnan hos för tidigt födda

Runt 15 miljoner barn i världen föds för tidigt, prematurt, varje år. Bland de extremprematura barn som överlever finns stor risk för svåra komplikationer. Ett protein, tillväxtfaktorn IGF-1, har visat sig spela stor roll för den prematura hjärnans utveckling. I en ny avhandling vid Lunds universitet har viktiga transportmekanismer hittats för proteinets väg in i den omogna hjärnan.

Foto: iStock/PixelIstanbul.

– Komplikationer vid för tidig födelse är den huvudsakliga orsaken till barnadödlighet innan fem års ålder. Bland de allvarligaste komplikationerna finns blödning inne i hjärnans hålrum, ventriklarna, så kallad IVH (intraventrikulär hjärnblödning), säger Magnus Gram, docent i experimentell medicinsk forskning vid Lunds universitet, och avhandlingens huvudhandledare.

Niklas Ortenlöf och Magnus Gram. Foto: Ingemar Hultquist.

Han leder, tillsammans med professor David Ley, forskargruppen Neonatal Neuroprotektion där doktoranden Niklas Ortenlöf är verksam. Gruppen har ett särskilt fokus på prematuritetsforskning och den omogna hjärnan. Niklas Ortenlöf är nu aktuell med avhandlingen Signaling to the immature brain – Choroid plexus, insulin-like growth factor 1 and extracellular vesicles.

– Forskarkollegor i bland annat Lund och Göteborg har tidigare visat att prematura barn har väldigt låga nivåer av IGF-1 (insulinlik tillväxtfaktor 1). Att lida brist på detta protein är kopplat till bland annat kognitiva svårigheter när barnet blir äldre, säger Niklas Ortenlöf.

Proteinet måste nå centrala nervsystemet

Han har undersökt hur IGF-1 kan tillföras kroppen utifrån, hur hjärnan påverkas av proteintillförseln samt hur upptaget till hjärnan ser ut. Det är inte bara att spruta in proteinet i kroppen – för att ha en effekt på den omogna hjärnan måste det nå det centrala nervsystemet. Ett viktigt fynd som beskrivs i avhandlingen är att det verkar spelar roll när proteintillskottet görs.

– Vi visar i vår djurmodell att en tidig tillförsel av IGF-1 i blodet – inom en timme – ökar upptaget i ryggmärgsvätskan, säger Niklas Ortenlöf.

Han visar också i sina studier att en möjlig transportväg för IGF-1 från blodet in i hjärnan är via plexus choroideus – en vävnadtyp som finns i hjärnans hålrum.

– Genom studier på odlade celler kombinerat med studier i djurmodellen kunde vi se att IGF-1 transporteras genom plexus choroideus ut i ryggmärgsvätskan med hjälp av så kallade extracellulära vesiklar.

Resultaten pekar på viktig transportväg

Vesiklarna – mikroskopiskt små blåsor som celler utsöndrar – bär IGF-1 hela vägen in i centrala delar av hjärnan. Att de nya forskningsresultaten nu tydligt pekar ut denna transportväg är jätteviktigt, säger handledare Magnus Gram.

Forskningen som görs i Lund är en del av ett internationellt samarbete, och de nya fynden bidrar till den samlade forskningen kring att en behandling baserad på IGF-1 håller på att tas fram.

– Våra nya resultat belyser att mer forskning behövs, både kring betydelsen av IGF-1 för att förebygga risken för IVH, och kring samspelet mellan IGF-1, plexus choroideus och den omogna hjärnan, säger Magnus Gram.

Nationell datadelning av nya metoder för vård, forskning och innovation

Genomic Medicine Sweden, GMS, har fått 12,1 miljoner från Swelife via Vinnova. Region Örebro län och Örebro universitet är parter i projektet. ”Tanken är att projektet ska förenkla och organisera datadelning nationellt mellan olika projekt och aktörer”, berättar Mårten Lindqvist, forskare vid medicinska vetenskaper på Örebro universitet.

Foto: GettyImages.

Medlen kommer framför allt att stärka regionernas arbete med dataöverföring till en Nationell Genomikplattform, NGP, en så kallad ”datasjö”.

NGP är nav för insamling och delning av storskalig sekvenseringsdata och omfattande information som har samlats in för att få en djupare förståelse för processer och sjukdomar. Denna typ av data används ofta inom medicinsk forskning och kan bidra till att utveckla mer precisa diagnostiska verktyg och effektiva behandlingar.

Forskare Mårten Lindqvist vid Örebro universitet. Foto: Elin Abelson/Region Örebro län.

– Det kommer även att möjliggöra överföring och tillgänglighet av insamlad data med olika samhällsaktörer som sjukvården, Folkhälsomyndigheten, forskarsamhället och forskande läkemedelsföretag, säger Mårten Lindqvist.

– Inom regionen kommer vi att jobba med att automatisera flödet för överföring av data till NGP, berättar Paula Mölling, molekylärbiolog och docent inom verksamhetsområde laboratoriemedicin vid Region Örebro län.

Att dela hälsodata ger många fördelar

Att dela storskalig hälsodata via GMS:s datasjö, skapar förutsättningar för mer precisa diagnoser och behandling av patienter.

– Några av fördelarna med effektivare användning av hälsodata är att den kan ge bättre möjligheter att tidigt upptäcka sjukdom och ställa rätt diagnos samt skynda på framstegen inom forskningen, säger Paula Mölling.

Förhoppningen är att projektet ska hjälpa till att bana väg för ett brett införande av precisionsmedicin i sjukvården. Genom att regioner delar data i en datasjö hos GMS, kommer regionerna att få samma möjligheter att kunna göra bedömningar med hjälp av storskaliga molekylära data.

Forskare Paula Mölling vid Region Örebro län. Foto: Maria Bergman/Region Örebro län.

– Det kommer inte bara innebära att patienter kan få mer precisa diagnoser och behandlingsplaner, utan också att vården blir jämlik oavsett var i landet man bor. Därför känner vi att det är fantastiskt att vi har fått det här anslaget. Vinnova är en viktig finansiär för tillämpad forskning och att vi fått detta anslag bekräftar att vi valt rätt väg för implementation av precisionsmedicin i Sverige, avslutar hon.

I projektet deltar både regioner, universitet, Folkhälsomyndigheten och Läkemedelsindustriföreningen.

Faktaruta

Genomic Medicine Sweden, GMS – Det nationella initiativet för precisionsmedicin startade 2018. Målet är att implementera precisionsmedicin inom svensk hälso- och sjukvård som ska ge patienter mer precisa diagnoser och behandlingsplaner oavsett var i landet man bor. För att skapa förutsättningar för detta byggs en IT-infrastruktur, den Nationella Genomikplattformen, NGP.

Ett av delmålen med GMS är att införa storskaliga sekvenseringstekniker inom sjukvården, vilket innebär att prover från patienter och/eller sjukdomsframkallande mikroorganismer kan analyseras i mycket högre upplösning är tidigare varit möjligt.

Nationella Genomikplattformen, NGP – Den plattform där storskalig hälsodata kan analyseras. Data lagras i en så kallad datasjö som gör att regioner kommer att ha tillgång till samma grundläggande data för att kunna ställa mer precisa diagnoser.

Precisionsmedicin i vården – Precisionsmedicin skapar stora möjligheter till bättre vård och behandling som är skräddarsydd efter patientens egna förutsättningar och behov. I precisionsmedicin tar man hänsyn till bland annat både genetiska faktorer och specifika biomarkörer tillsammans med exempelvis ålder, kön och levnadsvanor. Det är stora datamängder för varje patient och det är därför nödvändigt att kunna koppla ihop och tolka olika data, vilket projektet planerar att göra med hjälp av avancerade IT- infrastrukturlösningar via den Nationella Genomikplattformen som håller på att byggas upp inom GMS.