Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

”Det måste bli möjligt för fler att träna”

Att fysisk aktivitet är viktig för hälsan är många överens om. Stora satsningar görs för att få fler att röra på sig, men personer med funktionsnedsättningar är alltför ofta exkluderade i dessa satsningar. Här behöver samhället ta ett större ansvar, anser forskare inom rehabiliteringsmedicin.

Det växande intresset för parasport kan främja fysisk aktivitet bland personer med funktionsnedsättning. Men förutsättningarna för paraidrottare behöver bli bättre. Foto: Parasport Sverige.

Jan Lexell. Foto: Kennet Ruona.

– Det måste bli möjligt för fler att vara fysiskt aktiva och kunna träna. Det som behövs nu är inte mer kunskap om hur viktig fysisk aktivitet är, utan om hur vi skapar förutsättningar för att personer med funktionsnedsättningar ska kunna röra sig, säger Jan Lexell, professor i rehabiliteringsmedicin vid Lunds universitet och överläkare på Ängelholms sjukhus.

Han och hans kollegor Sophie Jörgensen, specialistläkare på Skånes universitetssjukhus, och Kristina Fagher, specialistfysioterapeut, båda forskare inom rehabiliteringsmedicin vid Lunds universitet, är positiva till samhällets satsningar på ökad rörelse men anser att de alltför ofta exkluderar personer med funktionsnedsättning.

– Många budskap som sänds ut runt fysisk aktivitet exkluderar vissa personer med funktionsnedsättning, som till exempel ”att sitta är det nya röka” eller att man ska ta si och så många steg om dagen. Det kan ge intrycket att det inte är någon idé att röra sig om man inte kan gå, säger Sophie Jörgensen.

Ökad risk för hälsoproblem

Sophie Jörgensen. Foto: Kennet Ruona.

Femton procent av befolkningen har någon form av funktionsnedsättning. Ofta har de redan en ökad risk för hälsoproblem, och därför är fysisk aktivitet, allra helst i grupp, oerhört viktig. Träning tillsammans ger större effekt än om man tränar själv, och gemenskap och sammanhang är viktigt. Även samhällsekonomiskt är det viktigt att den här gruppen inkluderas, i synnerhet då risken är större för hälsoproblem.

– Vår forskning visar att äldre personer som levt länge med ryggmärgsskada har en hög förekomst av riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom och inte minst en mycket låg nivå av fysisk aktivitet. Men vi ser samtidigt att personer som varit mer fysiskt aktiva hade lägre BMI och midjemått, vilket tyder på att fysisk aktivitet kan ha en positiv effekt även hos äldre som levt länge med ryggmärgsskada, säger Sophie Jörgensen.

I Världshälsoorganisationens (WHO) uppdaterade riktlinjer för fysisk aktivitet och stillasittande, från 2020, omnämns för första gången personer med funktionsnedsättning. Riktlinjerna anger bland annat att fysisk aktivitet ger positiva hälsoeffekter och att det rätt utfört är säkert och kan ske utan risk. Men trots ökad kunskap och riktlinjer visar undersökningar att personer med funktionsnedsättning är mindre fysiskt aktiva och mer stillasittande än personer utan funktionsnedsättning, och att de deltar i mindre omfattning i organiserad idrott.

– I våra studier på personer som haft stroke är det bara en tredjedel som når upp till de 150 minuter per vecka av måttlig fysisk aktivitet som är WHO:s riktmärke. Men många ligger nära och skulle nog med ganska små medel kunna bli mer fysiskt aktiva, säger Jan Lexell.

Flera olika hinder

Kristina Fagher. Foto: Kennet Ruona.

Faktorer som hindrar fysisk aktivitet kan till exempel vara otillräckligt socialt stöd från närstående, skola och samhälle, liksom lagar, attityder och politiska beslut. Även fysiska hinder är vanliga, så som dåliga transportmöjligheter, brister i tillgänglighet till lokaler och att det saknas anpassad utrustning.

– Samverkan behöver bli bättre mellan samhällsaktörer, hälso- och sjukvården, den organiserade idrotten och friskvårdsanläggningar för att fler personer med funktionsnedsättning ska vilja och kunna vara mer fysiskt aktiva, säger Jan Lexell.

En annan faktor som kan främja fysisk aktivitet bland personer med funktionsnedsättningar är det ökade intresset för parasport. Den växande mediala uppmärksamheten vid till exempel Paralympics lockar fler till parasport och leder till att paraidrottare blir förebilder.

Trots detta har paraidrottare ännu inte samma förutsättningar som idrottare utan funktionsnedsättning. Till exempel visar forskning att paraidrottare har en högre risk för att drabbas av en idrottsskada. I ett pågående forskningsprojekt utvärderar Kristina Fagher och hennes kollegor tillgängligt hälsofrämjande arbete anpassat till idrottare med funktionsnedsättning.

– Vår förhoppning är att ökad kunskap kring säker och hälsosam parasport ska kunna minska antalet skador och förbättra idrottarnas prestation, säger Kristina Fagher.

Även forskning om hälsofördelarna med fysisk aktivitet för idrottare med funktionsnedsättningar måste prioriteras. Medarbetare inom vården, idrottslärare och tränare behöver få ökad kunskap om parasport och dess positiva inverkan på hälsan.

– Dessutom behöver beslutsfattare informeras om hälsofördelarna med parasport och om vilka hinder som finns. Och vi behöver säkerställa att det finns finansiella möjligheter och stöd för människor att utöva parasport, både när det gäller på elitnivå och på individuell motionsnivå, säger Kristina Fagher.

Text: ELIN FALKENSTRÖM

WHO:s RIKTLINJER

I Världshälsoorganisationens (WHO) uppdaterade riktlinjer för fysisk aktivitet och stillasittande, från 2020, omnämns för första gången personer med funktionsnedsättning. Riktlinjerna anger bland annat att fysisk aktivitet ger positiva hälsoeffekter och att det rätt utfört är säkert och kan ske utan risk. Men trots ökad kunskap och riktlinjer visar undersökningar att personer med funktionsnedsättning är mindre fysiskt aktiva och mer stillasittande än andra, och de deltar i mindre omfattning i organiserad idrott.

 

 

Börje Salming ALS-stiftelse delar ut 6,3 miljoner kronor till svensk ALS forskning

Fem forskare verksamma på Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska Högskolan, Umeå Universitet samt Göteborgs Universitet tilldelas totalt 6,3 miljoner kronor för forskningsprojekt som syftar till att förstå och stoppa ALS samt till projekt inriktade på att förbättra vård och stöd till drabbade och anhöriga.

– Vi är mycket glada och stolta över att stiftelsen redan nu kan göra skillnad genom att stötta svensk forskning i kampen mot ALS, säger Ulf Hedin, vetenskaplig samordnare i Börje Salming ALS-stiftelse samt professor och överläkare vid Karolinska Institutet.

– De fem forskarna som har tilldelas medel är alla framstående inom sina respektive områden, att bättre förstå hur sjukdomen uppstår, att finna nya behandlingsmetoder, förbättra ALS-vården och att ge stöd till drabbade och anhöriga.

Forskarna som tilldelas medel är:

  • ‍Caroline Ingre, Karolinska Institutet: Neuroprotektiva och neurotoxiska T-celler i ALS
  • Anna Månberg, Kungliga Tekniska Högskolan: Proteinmarkörer för prediktion av sjukdomsutvecklingen och överlevnad vid ALS
    Karin Forsberg, Umeå universitet: Betydelsen av proteinstrukturer i ALS – från biologiska studier till klinisk prövning
  • Per Zetterström, Umeå universitet: Nya behandlingsmetoder för ALS – studier av SOD1 prioner för att finna nya farmakologiska targets
  • Anneli Ozanne, Göteborgs Universitet: Stödintervention för familjer där en person drabbas av ALS

– Vi ser nu fram emot att följa dessa områden och kommer löpande att kunna ta del av resultaten av deras arbete. Att redan under stiftelsens första verksamhetsår dela ut forskningsmedel är tack vare det stora stöd stiftelsen har fått sedan starten, och vi är mycket tacksamma över möjligheten och att kunna arbeta i Börjes anda, säger Ulf Hedin.

I början av maj gjorde Börje Salming ALS-stiftelse en utlysning av forskningsmedel för att finansiera grundvetenskapliga och patientnära forskningsprojekt inriktade på studier av orsaker till ALS, utveckling av nya metoder för medicinsk behandling av sjukdomen samt projekt för innovativa lösningar som kan underlätta vård av ALS-patienter.

De inkomna ansökningarna granskades av stiftelsens vetenskapliga råd som överlämnade ett förslag om tilldelning av projektmedel till stiftelsens styrelse. Utifrån vetenskapliga rådets förslag beslutade styrelsen därefter om vilka projekt som skulle stödjas.

Läs mer om forskningsprojekten

Läs mer om Börje Salming ALS-stiftelses vetenskapliga råd

 

SLS utlyser satsning för tvärvetenskapliga forskningsprojekt om äldre med multisjuklighet

Äldre med multisjuklighet utgör en allt större del av patienterna inom hälso- och sjukvården och det finns mycket i det medicinska omhändertagandet och samverkan kring patientgruppen som behöver utvecklas och förstås bättre.

Polyfarmaci hos patientgruppen utgör ett påtagligt problem som bland annat orsakar biverkningar, och ett stort antal extra vårddagar till följd.

– Redan idag finns det möjliga tillämpningar av precisionsmedicin på äldre, men mycket lite av det tillämpas kliniskt. En annan utmaning är de komplexa behov som många multisjuka sköra äldre har där olika samverkansmodeller har testats med mer eller mindre framgång. Det finns stor potential att både spara onödig vårdkonsumtion och öka livskvalitén för dessa patienter om vi optimerar den medicinska och omvårdnadsmässiga planeringen och samverkan kring dessa vårdtagare, säger Ola Winqvist, ordförande i SLS delegation för forskning.

För att öka kunskapen inom området utlyser nu Svenska Läkaresällskapet särskilda medel som kan sökas för tvärvetenskaplig forskning om äldre med multisjuklighet. Tre forskningsprojekt kommer att beviljas och dela på anslaget om två miljoner kronor med högst 650 000 kr/projekt.

– Vi ser gärna att tvärvetenskapliga team söker, där det är tydligt på vilket sätt de olika kompetenserna i teamet gagnar projektet och vi ser detta som en god möjlighet för forskargrupper att snabbt komma i gång med studier, avslutar Ola Winqvist.

Vem kan söka:

  • Huvudsökande ska vara läkare, disputerat för senast 10 år sedan och medlem i SLS.
  • Projektplanen ska avse 2–3 år.
  • Medel för egen lön eller medsökande beviljas inte.
  • Man kan söka för personal, material, apparatur etcetera.
  • Medel ska ses som ett anslag och förvaltas av den institution där huvudsökanden har sin forskning.

Läs mer här.

Ny bok av Ingmar Skoog väcker stort intresse

”70 är det nya 50” har nästan etablerats som ett nytt ordspråk i Sverige. Nu har upphovsmannen Ingmar Skoog skrivit en bok i ämnet, med just denna titel.

Ingmar Skoog. Foto: Emelie Asplund.

Det är bråda dagar för Ingmar Skoog, som till vardags är seniorforskare i psykiatri på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Intresset för hans nya bok har varit enormt, och lanseringen har inneburit osedvanligt många intervjuer och resulterat i bred uppmärksamhet av svensk massmedia. Parallellt fortsätter han inspelningarna av ”Studio 65” som är både ett radioprogram i Sveriges Radio P4 och ett tv-program i Sveriges Television.

– Det är roligt att göra TV-programmet! Det har inneburit att jag fått lära mig något helt nytt och jag märker att det ger mig mycket energi. ”Studio 65” har uppemot 100 000 tittare per program, och nu händer det titt som tätt att jag blir igenkänd av folk på gatan, säger Ingmar Skoog, som själv kommer fira sin 70-årsdag i februari nästa år.

Han är fortfarande föreståndare för Centrum för åldrande och hälsa (AgeCap), som förhoppningsvis kan få in den finansiering som krävs för att kunna fortsätta som universitetsgemensam centrumbildning. Under det kommande året är det planen att Ingmar Skoog ska lämna över föreståndarskapet till en åldersforskare i nästa generation. Men H70-studien, som också är grunden för Ingmar Skoogs nya bok, planerar han fortsätta arbeta med under ytterligare några år.

Äldre har aldrig varit yngre

Boken baseras på resultat från den pågående stora befolkningsstudien H70, som ger forskare möjlighet att jämföra olika generationer av 70-åringar med varandra. Slutsatsen är att äldre aldrig varit yngre än de är nu. Dagens 70-årngar är i genomsnitt fysiskt starkare, smartare och lever ett mer aktivt liv. Att vara 70 år idag är jämförbart med hur tidigare generationer kunde leva när de var 50.

– Vi lever idag längre och får generellt fler friska år. Man brukar tala om att människan i sitt liv går igenom fyra olika åldrar, där den fjärde åldern är den där åldersrelaterade krämpor och sjukdomar gör oss beroende av andra för att vi ska klara vår vardag. Denna sista ålder är nu inte bara en betydligt kortare del av våra liv, den har också skjutits fram och infaller senare, säger Ingmar Skoog.

Utvecklingen märks också bland ännu äldre generationer. Forskningen från befolkningsstudien H85 har bland annat visat att förekomsten av demens minskar bland 85-åringar, jämfört med tidigare generationer, där även 85-åringar nu generellt klarar sig bättre på egen hand.

Omvälvande samhällsförändringar

I början av 1900-talet levde människor ofta miserabla liv, präglat av hunger och hårt arbete, oftast inom jordbruket. Ingmar Skoog konstaterar att många av de lagar som styr vårt arbete och som vi idag tar för givna kom på plats förhållandevis sent under 1900-talet.

– De som fyllde 70 år 1971 hade levt sitt liv i ett annat samhälle än det vi är vana vid. De slutade skolan och sattes i arbete i tolv-trettonårsåldern, när de var 20 år infördes åtta timmars arbetsdag och när de kom upp i 40-årsåldern infördes den första semestern. Den här generationen var helt nedslitna när de blev gamla, konstaterar Ingmar Skoog.

Det finns många orsaker bakom den positiva utvecklingen. Politiska förändringar har förbättrat människors livsvillkor; inte minst olika feministiska kampvågor som frigjort den halva del av befolkningen som kvinnor ju utgör. Den generella välfärden och utvecklingen av folkhemmet gav tillgång till bättre mat och bostäder. Penicillin, blodtrycksmedicin och andra medicinska upptäckter har naturligtvis också banat väg för ökad hälsa längre upp i åldrarna.

– Dessa samhällsförändringar har också påverkat våra celler och våra cellers åldrande. Det är egentligen självklart, men det är inte alltid man gör den kopplingen, säger Ingmar Skoog.

Råd för ett långt och tillfredställande liv

I boken ger Ingmar Skoog också en rad råd för den som vill öka sina chanser till ett långt, friskt och tillfredsställande liv. Han framhärdar att det gäller att vara lite lagom – det är viktigt att njuta av livet!

Här är några av hans råd:

  • Motion – det vetenskapliga stödet för att motion är nyttigt för våra celler är väldigt starkt. Se till att du får träning både av kondition och styrka. Muskler blir svagare med stigande ålder – här gäller det att skapa motståndskraft för framtida fall med muskler och balans.
  • Tänk på vad du äter – satsa på medelhavsdieten: grönsaker, nötter, olivolja, fisk och kanske kyckling. Ät mindre rött kött. Unna dig något extra gott ibland.
  • Ge dig själv goda förutsättningar så att du kan få omkring sju till nio timmars sömn per natt. Hjärnan är aktiv under sömnen – då tvättas skadliga ämnen bort och trasiga minnen konsolideras och repareras.
  • Träffa människor. Det är farligt att vara ensam, visar forskningen, även om man inte själv upplever att man är ensam. Människan är flockdjur som behöver umgås med andra av hälsoskäl.
  • Behåll din nyfikenhet. Testa nya grejer, gör saker du drömt om.
  • Kolla upp status för din hjärtkärlhälsa. Högt blodtryck, höga kolesterolvärden och diabetes behöver inte ge märkbara symtom. Gå på dina hälsokontroller.
  • Håll i gång hjärnan med sådant du tycker om och ge hjärnan mångsidig träning. Om du bara löser korsord blir hjärnan bara bra på korsord. Gör kulturella aktiviteter, sjung i kör. Och om du dansar får du motionen på köpet.

Avancerade läkemedel för svåra sjukdomar ska utvecklas vid Skånes universitetssjukhus

Avancerade terapiläkemedel har potential att bota sjukdomar som tidigare varit obotliga. Nu tar Skånes universitetssjukhus klivet mot att tillverka egna sådana terapiläkemedel – för att få behandlingarna snabbare till patienterna och samtidigt stärka forskningen.

Daniel Ollermark, projektledare från Regionfastigheter och Gisela Helenius, chef för ATMP-centrum på Skånes universitetssjukhus i Lund, jobbar med målsättningen att bygget av centrumet ska vara färdigt om ett år.

Snart råder det full aktivitet på Akutgatan på sjukhusområdet i Lund. Här ska det rivas väggar, isolering ska plockas ner och el kopplas ur – allt för att göra plats för terapiläkemedelstillverkning i regional regi. Det är ATMP-centrum på Skånes universitetssjukhus som ska börja tillverka egna så kallade avancerade terapiläkemedel, ATMP, för att kunna använda dessa i kliniska prövningar med patienter.

ATMP är en revolution inom sjukvården eftersom de har potential att kunna bota sjukdomar som varit obotliga. Ett exempel på det är de ATMP-behandlingar som redan idag görs vid Skånes universitetssjukhus vid vissa former av blodcancer.

– Just nu används ATMP främst mot just cancer och vissa neurologiska sjukdomar. Men det är bara en försmak på vad vi kommer att se i framtiden. Det är troligt att vi på sikt kommer att kunna behandla stora folksjukdomar som diabetes, säger Gisela Helenius, chef för ATMP-centrum.

Snabbare till patienterna

I dag tillverkas ATMP av läkemedelsföretag på andra håll i världen. I praktiken innebär det att celler hos en patient som ska få ATMP-behandling plockas ut på sjukhuset i Lund, fryses ned och skickas sedan till ett annat land. Efter att cellerna behandlats där skickas de tillbaka till patienten i Sverige – något som oftast dröjer sex till åtta veckor.

– Att vi snart kommer att börja tillverka egna ATMP innebär att de kommer att komma mycket snabbare till patienten, efter kanske bara en vecka. Det kan rädda livet på patienter som har en aggressiv sjukdomsutveckling, säger Gisela Helenius.

Tätt samarbete med akademin och industrin

En annan viktig orsak till att tillverkningen ska göras i Lund är att det underlättar och stärker den akademiska forskningen. ATMP-centrum på Skånes universitetssjukhus är i tätt samarbete med motsvarigheten på Lunds universitet, och genom att läkemedelstillverkningen sker på sjukhusområdet kan forskningen snabbare testas kliniskt, i behandling av patienter.

– Innan läkemedlen kan användas i studier med patienter behöver det vara säkerställt att de uppfyller god tillverkningssed, Good Manufacturing Practice (GMP). Detta görs inom ramarna för Lunds universitets så kallade preGMP-facilitet, och det är en fördel att det sedan är ett kort steg till klinisk prövning hos oss, säger Stefan Jovinge, forskningschef på Skånes universitetssjukhus.

Utvecklingen av de nya läkemedlen vid ATMP-centrum på Skånes universitetssjukhus kommer även att göras i samarbete med läkemedelstillverkare och bioteknikföretag. Samarbetet sträcker sig också ut i Europa mot andra universitetssjukhus, däribland Leiden University Medical Center i Nederländerna som det redan finns ett avtal med.

Höga krav på lokalerna

För att tillverkningen ska bli verklighet behöver lokalerna i Lund genomgå omfattande förändringar. Lokalerna, och de så kallade renrummen som byggs i dem, behöver uppfylla särskilda krav gällande luftflöden och antalet partiklar i luften.

– Det är en komplicerad byggprocess som kräver närmast millimeterprecision, inte minst eftersom vi bygger om i befintliga lokaler med andra verksamheter både under och ovanför oss, säger Daniel Ollermark, projektledare från Regionfastigheter.

Färdigt årsskiftet 2024/25

Målsättningen är att bygget ska vara färdigt om ett år. Då hoppas Gisela Helenius att alla tillstånd också är klara för att kunna börja tillverka läkemedlen. Regelverket för ATMP är även mer omfattande än traditionella läkemedel på grund av komplexiteten i tillverkningen.

– Att vi har nått så här långt i utvecklingen är förstås otroligt spännande, men framför allt är det viktigt för patienterna, säger Gisela Helenius.

Fakta: Byggandet av ATMP-centrum på Skånes universitetssjukhus

  • Det kommer att finnas tre B-klassade renrum i lokalerna.
  • Renrummen behöver uppfylla klassificeringskrav gällande antalet partiklar per kubikmeter luft.
  • För att säkerställa att tillverkningen sker på rätt sätt, byggs det också in ett kontrollsystem som kontinuerligt följer upp partikelnivån.
  • Utvändiga ventilationsrör installeras mellan plan 12 och 14 utanpå fasaden och byggs in i ett fläktrum ovanpå bygganden.
  • Region Skånes förvaltningar Skånes universitetssjukhus, Regionfastigheter och Medicinsk service samarbetar inom ramen för ATMP-centrum.

Fakta: Vad är avancerade terapiläkemedel?

  • Avancerade terapiläkemedel heter på engelska Advanced Therapy Medicinal Products och förkortas ATMP.
  • Det är biologiska läkemedel som baseras på celler, vävnader och gener. Med ATMP kan sjukdomar behandlas på helt nya sätt.
  • Behandling med ATMP kan innebära en engångsbehandling med förväntan på en bestående effekt, en slags reparation.
  • De kan i andra fall skapa möjligheter till långtidsöverlevnad för vissa cancerpatienter där alla andra behandlingsmöjligheter är uttömda.
  • Det kan också handla om behandlingsmöjligheter för patienter med ärftliga sjukdomar där det i dag saknas effektiva behandlingsalternativ.