Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

4,9 miljoner till forskning om virtuell cykling för äldre personer

Många av våra äldre som bor på vård- och omsorgsboenden i Sverige är fysiskt inaktiva. Vi vill undersöka om virtuell cykling kan öka deras livskvalitet, säger forskaren Mialinn Arvidsson Lindvall vid Region Örebro län. Forskargruppen har fått 4,9 miljoner i anslag från Familjen Kamprads stiftelse för att studera saken vidare.

Foto: Alexandra Björck.

Idag bor det cirka 80 000 äldre på vård- och omsorgsboenden i Sverige. Uppemot 70 procent har en kognitiv nedsättning, som innebär nedsatt initiativförmåga, att minnas och förstå. Det är även så att många äldre som bor på ett vård- och omsorgsboende rör på sig alldeles för lite.

Forskaren Mialinn Arvidsson Lindvall. Foto: Maria Bergman/Region Örebro län.

– Interaktiv välfärdsteknik i form av virtuell cykling har potential att öka personernas aktivitetsförmåga. Tekniken används sparsamt inom vård- och omsorgsboenden och har inte utvärderats ordentligt. Virtuell cykling i sig är en enkel och billig insats. Det är motiverande för de äldre att röra sig och även enkelt för personalen att använda, säger Mialinn Arvidsson Lindvall, medicine doktor och fysioterapeut på Kumla vårdcentral.

Virtuell cykling innebär att personen trampar en stationär sittcykel samtidigt som en självvald interaktiv film visas, exempelvis efter en strand eller ute på landsbygden. Cyklingen inkluderar flera olika moment – kognitiv, social samt fysisk aktivering.

Enkel insats som ger stora fördelar i mående

Projektet började som en verksamhetsidé och ett pilotprojekt på Akvarellen, ett vård- och omsorgsboende för personer med demenssjukdom i Kumla kommun. Det var en idé där Alexandra Björck, arbetsterapeut i Kumla kommun, tillsammans med personalen drev projektet.

Forskaren Alexandra Björck. Foto: Maria Bergman/Region Örebro län.

– Resultatet visade positiva effekter på både de äldres livskvalitet och fysiska funktion. Det har tidigare gjorts ett fåtal internationella forskningsstudier som har utvärderat virtuell cykling men ingen har undersökt hur livskvaliteten påverkas, berättar Alexandra Björck, arbetsterapeut i Kumla kommun och doktorand vid Örebro universitet.

Projektet är ett samarbete mellan Region Örebro län, Örebro universitet och Kumla kommun. Studien kommer att genomföras på deltagarnas eget vård- och omsorgsboende. Både boende och personal kommer att vara delaktiga.

– Förhoppningen är att deltagaren ska känna sig motiverad när den cyklar. Den äldre får själv välja interaktiv film och cyklar då genom olika virtuella landskap och stadsmiljöer i ett 3D-format som ger en upplevelse av att faktiskt cykla i exempelvis en stad, säger Alexandra Björck.

Forskargruppen består av Mialinn Arvidsson Lindvall, medicine doktor, Marie Matérne, docent, Gustav Jarl, docent och Alexandra Björck, som är doktorand vid Örebro universitet.

Fostrargärningsmedaljen till Hugo Lagercrantz

Kungl. Patriotiska Sällskapets tilldelade Medalj för betydande fostrargärning 2023 till Hugo Lagercrantz, professor emeritus i pediatrik och tidigare överläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus. Detta för hans insatser inom barnmedicinen, hans starka och rakryggade engagemang i samhällsdebatt.

Rose Lagercrantz, fostrargärningsmedaljören Hugo Lagercrantz, ledamoten riksmarskalk Fredrik Wersäll och ordförande Christina von Arbin. Foto: Jonas Ekströmer.

Hugo Lagercrantz är en av Sveriges mest framstående läkare och forskare inom barnmedicin. Hans och andras forskning om plötslig spädbarnsdöd ledde på tidigt 1990-talet fram till rådet att spädbarn bör placeras på rygg för att förebygga plötslig spädbarnsdöd – en enkel åtgärd som på ett decennium minskade dödligheten från 1,2 promille per år till 0,2 promille bland svenska spädbarn.

– Lagercrantz har alltid varit starkt engagerad i samhällsdebatten och på senare tid bland annat flitigt diskuterat värdet av den tidiga digitaliseringen på förskolenivå och med stöd i forskningen hävdat att den kan vara hämmande för hjärnans tidiga utveckling, berättar Mårten Rosenqvist, ledamot i sällskapets förvaltningsutskott, professor och tidigare förste livmedikus.

Genom åren har Hugo Lagercrantz författat en rad populärvetenskapliga böcker, som blivit bästsäljare, däribland ”I barnets hjärna”. Som forskare har han inte tvekat att stå upp för den akademiska friheten.

Hugo Lagercrantz uttrycker en stor tacksamhet för erkännandet och påpekar att när han först gick ut med rådet om att spädbarn skall sova på rygg respektive att små barn skall undvika skärmtittande, så mötte han hårt motstånd inte minst från kolleger.

– Jag är förstås mest stolt för att vi bidrog till att minska förekomsten av plötslig spädbarnsdöd genom att rekommendera ryggläge, berättare medaljören. Stolt också över att ha bidragit till att vården av för tidigt födda barn förbättrats genom mer human behandling, bättre smärtlindring, andningshjälp med CPAP i stället för respirator samt känguruvård.

Utdelningen av Fostrargärningsmedaljen skedde vid Kungl. Patriotiska Sällskapets decembermiddag den 6 december. Medaljen överlämnades av  Kungl. Patriotiska Sällskapets ledamot, riksmarskalk Fredrik Wersäll.

Motivering

”Kungl. Patriotiska Sällskapet tilldelar Hugo Lagercrantz, professor emeritus i pediatrik särskilt neonatologi och f.d.överläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus – Medalj för betydande fostrargärning – för hans insatser inom barnmedicinen, hans starka och rakryggade engagemang i samhällsdebatten och hans populärvetenskapliga författarskap.”

Om Fostrargärningsmedaljen

Medaljen delas ut för betydande fostrargärning inom uppfostrans och lärandets områden efter förslag från Kungl. Patriotiska Sällskapets ledamöter sedan 1830. Belöningens nuvarande utförande är designad 2019 av Stefan Siljemar på Svenska Medalj efter detalj ur Sällskapets emblem. Den är gjord i 18 karat guld och ges i Sällskapets första storlek, den 11:e i den berchska skalan.

Tidigare mottagare är bland annat Ahmed Abdirahmanm, Barbara Bergström, Johan Kuylenstierna, Anna Rosling Rönnlund, Ola Rosling, Inger Enkvist, Birgitta Notlöf, Nina Balabina, Louise Westerberg, Louise Ankarcrona, Magnus Härenstam och Anders Carlberg.

 

Hjälpmedel för dynamisk ståträning i ny rekommendation

Medicintekniska Produktrådet (MTP-rådet) har utfärdat rekommendation till regionerna för hjälpmedlet Innowalk. Produkten är ett behandlingshjälpmedel för dynamisk ståträning som gör det möjligt för individer med mycket begränsad gångförmåga att vara fysiskt aktiva.

På bilden ses hjälpmedlet Innowalk som möjliggör dynamisk ståträning. Innowalken justeras vanligen hemma med hjälp av en tekniker vilket sparar tid och underlättar vardagen för familjerna. Den passar barn från 80 cm längd och uppåt och upp till 100 kg. Foto: Serena Eriksson.

Rekommendationen innebär att regionerna kan förskriva Innowalk under förutsättning att strukturerad uppföljning görs. Det gäller både befintliga och nya förskrivningar.

Anledningen till att Innowalk nu blir föremål för en rekommendation är att regionernas Hjälpmedelschefsnätverk har bett MTP-rådet att utreda produkten. Förskrivningen av produkten ser olika ut i regionerna, vilket resulterar i en ojämlikhet i behandling för de individer som skulle kunna komma ifråga.

Idag används Innowalk främst av barn och ungdomar med svåra neurologiska sjukdomar, cerebral pares, traumatiska hjärnskador eller andra sjukdomar som ger begränsade möjligheter till fysisk aktivitet och rörlighet.

– Detta är en utsatt patientgrupp med hög svårighetsgrad där även små effekter kan vara betydande. Rekommendationen pekar på brister i det vetenskapliga underlaget som gör att MTP-rådet villkorar förskrivningen med krav på strukturerad uppföljning. Jämförbar data kan underlätta för kliniska studier och ge bättre möjligheter för kvalitetsuppföljning i regionerna, säger Ulrica Fjärstedt, ordförande i MTP-rådet.

MTP-rådet är regionernas samverkansmodell för medicinteknik inom Nationellt system för kunskapsstyrning, hälso- och sjukvård.

Om produkten

Produkten är ett behandlingshjälpmedel för dynamisk ståträning som gör det möjligt för individer med mycket begränsad gångförmåga att vara fysiskt aktiva. Innowalk möjliggör att individen kan stå upprätt och genom aktiv motorassisterad rörelse kan muskelaktivitet stimuleras.

Läs rekommendationen här.

Två tilldelningar från Börje Salming ALS-stiftelse

Karin Forsberg och Per Zetterström vid Umeå universitet finns med bland de fem som tilldelas forskningsmedel från Börje Salming ALS-stiftelse. Detta är stiftelsens första tilldelning, som totalt omfattar 6,3 miljoner kronor till svensk ALS-forskning.

– Vi är mycket glada och stolta över att stiftelsen redan nu kan göra skillnad genom att stötta svensk forskning i kampen mot ALS, säger Ulf Hedin, vetenskaplig samordnare i Börje Salming ALS-stiftelse samt professor och överläkare vid Karolinska Institutet.

– De fem forskarna som har tilldelats medel är alla framstående inom sina respektive områden; att bättre förstå hur sjukdomen uppstår, att finna nya behandlingsmetoder, förbättra ALS-vården och att ge stöd till drabbade och anhöriga.

Ny behandling ett mål

Karin Forsberg tilldelas 1,5 miljoner kronor under tre år för projektet Betydelsen av proteinstrukturer i ALS – från biologiska studier till klinisk prövning. Målen för forskargruppen är att öka förståelsen för ALS, bidra till nya behandlingsmetoder, testa potentiella behandlingar och ge kunskap som kan tillämpas på andra neurodegenerativa sjukdomar där felaktiga proteiner orsakar cellskador i det centrala nervsystemet.

Per Zetterström tilldelas också 1,5 miljoner kronor under tre år. Nya behandlingsmetoder för ALS – studier av SOD1 prioner för att finna nya farmakologiska targets. Projektet undersöker proteinet SOD1, som hos patienter med ärftlig ALS kan skada nervceller genom att veckas och klumpas ihop på ett felaktigt sätt. Forskarna hoppas med sitt projekt kunna uppnå resultat som ger nya och effektivare behandlingsmetoder.

”Ta del av resultaten”

– Vi ser nu fram emot att följa dessa områden och kommer löpande att kunna ta del av resultaten av deras arbete. Att redan under stiftelsens första verksamhetsår dela ut forskningsmedel är tack vare det stora stöd som stiftelsen har fått sedan starten, och vi är mycket tacksamma över möjligheten och att kunna arbeta i Börjes anda, säger Ulf Hedin.

Kraftens hus Sverige får miljonanslag från Sjöbergstiftelsen

Jultomten kom tidigt i år för Riksföreningen Kraftens hus Sverige, en ideell verksamhet som ger stöd till cancerberörda och idag finns i Borås, Stockholm och Göteborg.

I slutet av november fick föreningen fyra miljoner kronor i anslag av Sjöbergstiftelsen för utveckling och expansion av Kraftens hus, som sedan starten i Borås 2018 har blivit en uppmärksammad och allt viktigare fristående aktör inom cancerrehabiliteringen i Sverige – ett område som är eftersatt i många regioner.

Bidraget, som fördelas på två år, ska användas till att starta nya Kraftens hus i landet. Målet är att det om fyra år ska finnas en förening i samtliga sex sjukvårdsregioner. För att kunna nå ännu fler cancerberörda vill man också utveckla det digitala stödet.

Ralph Harlid, ordförande i Riksföreningen Kraftens hus Sverige, är mer än nöjd över att föreningens ansökan beviljats:

– Jag är oerhört stolt över det Kraftens hus åstadkommer för cancerberörda varje dag och denna finansiering gör att vi kan nå ännu fler i hela landet. Jag vill rikta ett stort tack till Sjöbergstiftelsen som med denna tidiga julklapp gör att vi nu får möjlighet att öppna Kraftens hus på nya platser i Sverige och därmed kommer att kunna erbjuda fler cancerberörda stöd och rehabilitering.