Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Rapportera Fästing – 40 intressanta fynd följs upp

Nu har fästingsäsongen börjat avta och det är dags att utvärdera första året med Rapportera Fästing. Webbverktyget Rapportera Fästing lanserades i början av maj och sedan dess har mer än 20 300 fästingfynd rapporterats över hela landet.

Arbete med bildanalysmodell pågår med bilder på en fästing i tre mobiler. Foto: Najmeh Abiri.

Västra Götalands län har toppat listan över antalet rapporter från start och genom hela säsongen, följt av Stockholms och Skåne län. Vi har rapporter från alla Sveriges 290 kommuner. Det är framförallt ett fyrtiotal fästingfynd från olika delar av Sverige som bedöms som mycket intressanta.

– Vi har hunnit granska tusentals inskickade bilder på fästingar och arbetar nu med att analysera och sammanställa resultat. Vi har också fått in ett 40-tal intressanta fynd av ovanliga fästingar till SVA från olika platser i landet. De kommer att analyseras för att se om de bär på smittämnen som kan orsaka sjukdom hos djur och människor. Projekts framgång hade varit omöjlig utan allmänhetens hjälp, vi är verkligen tacksamma för engagemanget kring fästingar och alla rapporter. Tack vare rapporteringen har vi en fått en bild av var i landet det finns ovanliga fästingarter och efterföljande analyser kommer att visa om de bär på smittämnen som vi idag inte har i Sverige, säger Anna Omazic, forskare på SVA.

Arbete pågår redan med en bildanalysmodell som kommer att göra verktyget mer användarvänligt både för de som rapporterar och för granskningen av alla tusentals rapporter.

Rapportera även i vinter

Trots den stränga kylan som varit under de senaste veckorna så har det kommit in rapporter om fästingfynd via webbverktyget. Det finns studier som visar att vår vanliga fästing (Ixodes ricinus) skulle kunna vara aktiv även vintertid.

– Det här vill vi undersöka närmare så vi uppmanar alla att fortsätt rapportera under hela vinterhalvåret. Vi fortsätter arbetet med att sammanställa resultat och utvärdera första året med webbverktyget för att på bästa sätt förbereda oss för fästingsäsongen 2024. Tillsammans bidrar vi till forskningen om fästingarter och fästingburna sjukdomar, säger Anna Omazic

Ovanliga fynd hittills

Exotiska fästingarter (inte endemiska i Sverige)

  • Brokig hundfästing (Dermacentor reticulatus), 4 fynd
  • Kennelfästing (Rhipicephalus sanguineus), 4 fynd
  • Flyttfågelfästing (Hyalomma marginatum), 5 fynd

Etablerade fästingarter (men sällan påträffade)

  • Trubbnosfästing (Haemaphysalis punctata), 5 fynd
  • Kortbent fladdermusfästing (Carios espertilionis), 24 fynd

Forskningsprojektet IDAlert

Rapportera Fästing är en del i forskningsprojektet IDAlert. Projektet har fokus på den ökande risken för att sjukdomar sprids mellan djur och människa (zoonoser) när klimatet förändras. Ett av målen med projektet är att öka beredskapen gällande nya fästingburna infektioner med hjälp av digitala verktyg som kan ge tidiga varningssignaler.

 

Fyndet att statiner skulle kunna bromsa demens stimulerar till fortsatt forskning

Blodfettsänkande statiner skulle kunna bromsa förloppet vid Alzheimer, åtminstone för vissa patienter. Det är resultatet av en ny studie ledd från Karolinska Institutet som publicerats i Alzheimer Research and Therapy. Men forskarna är försiktiga i sina tolkningar och ser resultatet som ett första steg i en forskningsresa som så småningom kan ge svaret.

En ny studievisar att personer med Alzheimers demenssjukdom försämrades långsammare i sina kognitiva funktioner om de samtidigt behandlades med en blodfettsänkande statin, jämfört med de som inte behandlades. Men studien är en observationsstudie där forskarna har jämfört data om patienterna från ett register och kan därför inte svara på om det verkligen finns ett orsakssamband. Därmed är forskarna försiktiga i sina tolkningar.

Sara Garcia-Ptacek, docent, biträdande lektor, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet. Foto: Selma Wolofsky.

– Personer med Alzheimers demenssjukdom som behandlades med statiner hade bättre kognitiv utveckling över tid. Däremot innebär inte studiens resultat att vi nu har belägg för att man bör behandla personer med demenssjukdom med statiner. Men vi kan å andra sidan inte se något stöd för att man inte ska göra det. Så om en person behöver statiner mot höga blodfetter ska inte en demensdiagnos stoppa behandlingen, säger Sara Garcia-Ptacek, docent i neurovetenskap och biträdande lektor vid Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle samt forskningsledare för den aktuella studien.

Anledning till att hon poängterar detta är att statiner i början misstänktes orsaka förvirring hos patienter med demenssjukdom. Det har därför funnits ett visst motstånd mot att förskriva statiner till dessa patienter.

I studien ingick uppgifter från drygt 15 500 patienter med demenssjukdom som även hade en indikation på blodfettsänkande behandling. Närmare 11 000 av dem behandlades med statiner. Genomgående hade de patienter som behandlades med statiner något högre värden i de kognitiva tester som genomfördes trots att de i högre utsträckning även hade diagnoser som högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdom och diabetes som alla är riskfaktorer för demens.

Sara Garcia-Ptacek berättar att forskargruppen utgick från en hypotes om att statiner skulle kunna bromsa demensutvecklingen och kastade ut ett ganska brett nät för att se om de kunde finna belägg för detta.

– Grundtanken med den här studien var att bana väg för en mer precis kohort-studie som så småningom ska kunna leda fram till en klinisk interventionsstudie, vilket är vad som krävs för att bevisa ett orsakssamband mellan statiner och kognition, säger Sara Garcia-Ptacek.

Tanken om att statiner skulle kunna påverka risken eller utvecklingen av demenssjukdom är inte ny. Det finns till och med några kliniska studier gjorda, men de har alla varit negativa.

– Vi tror att det kanske bara är vissa patienter med Alzheimers demenssjukdom som kan ha nytta av statiner och att de tidigare kliniska studierna varit för små för att kunna visa några signifikanta skillnader. Vår tanke är att försöka utkristallisera vilka patientgrupper som har mest nytta och varför, innan vi ger oss på kliniska studier, säger Sara Garcia-Ptacek.

Forskningen finansierades bland annat av Region Stockholm, Vetenskapsrådet och Stiftelsen Dementia och Margareta af Ugglas stiftelse.

Publikation: “Statins and cognitive decline in patients with Alzheimer’s and mixed dementia: A longitudinal registry-based cohort study” Bojana Petek, Henrike Häbel, Hong Xu, Marta Villa-Lopez, Irena Kalar, Minh Tuan Hoang, Silvia Maioli, Joana B. Pereira, Shayan Mostafaei, Bengt Winblad, Milica Gregoric Kramberger, Maria Eriksdotter, Sara Garcia-Ptacek. Alzheimer Research and Therapy, online 20 december 2023, doi: 10.1186/s13195-023-01360-0 10.1186/s13195-023-01360-0

 

Aquipta ingår i högkostnadsskyddet med begränsning

Aquipta (atogepant) för förebyggande behandling av migrän ingår i högkostnadsskyddet med begränsning från och med den 15 december 2023. Begränsningen innebär att läkemedlet endast ingår i högkostnadsskyddet för patienter med kronisk migrän och som inte fått effekt av eller tolererat minst två olika förebyggande läkemedel tidigare.

Migrän är en sjukdom som kan vara kronisk eller episodisk beroende på hur många migrändagar patienter har per månad. Företaget har ansökt om subvention för förebyggande behandling av patienter med kronisk migrän. Migrän karaktäriseras av en kraftig, ofta ensidig, pulserande huvudvärk, illamående, kräkningar, ljus- och ljudkänslighet.

Aquipta innehåller antikroppen atogepant som hämmar effekten av CGRP. CGRP är en substans som är inblandad i kroppens smärtsignalering och kärlförstoring, vilket är en bakomliggande orsak till migrän. I studier har Aquipta visat god effekt på kronisk migrän.

För patienter med kronisk migrän som inte haft effekt aveller inte tolereratminst två olika förebyggande läkemedelsbehandlingar bedömer TLV att samtliga CGRP-hämmare som idag omfattas av högkostnadsskyddet, det vill säga Aimovig, Ajovy, Emgality och Vyepti, är relevanta jämförelsealternativ. TLV bedömer att effekten av behandling med Aquipta är jämförbar med effekten av jämförelsealternativen, samt att behandlingskostnaden för Aquipta är densamma eller lägre jämfört med jämförelsealternativen.

Mot bakgrund av detta bedömer TLV att kostnaden för behandling med Aquipta är rimlig i förhållande till nyttan för behandling av migrän hos vuxna patienter som har kronisk migrän och som inte fått effekt av eller tolererat minst två olika förebyggande läkemedel tidigare.

 

Vydura ingår i högkostnadsskyddet med begränsning

Vydura (rimegepant) för akut behandling av migrän ingår i högkostnadsskyddet med begränsning från och med den 15 december 2023. Begränsningen innebär att läkemedlet endast subventioneras för patienter med minst två migränanfall per månad och som efter optimerad behandling inte haft effekt av eller inte tolererat minst två olika migränläkemedel, så kallade triptaner.

Migrän karaktäriseras av kraftig, ofta ensidig, pulserande huvudvärk, överkänslighet för dofter, ljus och ljud samt illamående och kräkningar. Det krävs ofta sängläge under ett migränanfall. Ett migränanfall kan vara i fyra timmar upp till tre dygn. Första steget vid läkemedelsbehandling är att behandla migränanfallet, så kallad akut behandling av migrän.

Vydura är avsett för akut behandling av migrän hos vuxna, med eller utan aura och förebyggande behandling av episodisk migrän hos vuxna som har minst fyra migränanfall per månad. Företaget har enbart sökt om subvention för akut behandling av migrän hos vuxna.

Det verksamma ämnet i Vydura är rimegepant vilket är en så kallad CGRP-hämmare. CGRP (kalcitoningenrelaterad peptid) är ett protein som är inblandad i kroppens smärtsignalering och kärlförstoring, vilket är en bakomliggande orsak till migrän. Rimegepant hämmar CGRP:s signalering genom att binda till CGRP-receptorn, ett protein som finns på cellens yta och har som funktion att förmedla signaler in i cellen. Därmed blockerar rimegepant proteinet CGRP att binda till dess receptorn och gör att den inte kan utöva sin normala effekt.

Antalet migrän- och huvudvärksdagar per månad anses av TLV vara avgörande för hur svårt sjukdomstillståndet bedöms vara. TLV bedömer att svårighetsgraden är hög för patienter med kronisk migrän, det vill säga patienter som har migränshuvudvärk i minst åtta dagar per månad. Vad gäller episodisk migrän bedömer TLV att svårighetsgraden för patienter med minst fyra migrändagar per månad som medelhög och för patienter med färre än fyra migrändagar per månad som låg.

TLV bedömer att inget tillägg till bästa understödjande behandling är relevant jämförelsealternativ till Vydura för patienter som inte haft effekt av eller inte tolererat minst två olika triptaner.

Rimegepant har visats minska smärta vid ett pågående migränanfall för patienter som misslyckats med minst två triptanbehandlingar mer än placebo.

Utifrån resultaten i TLV:s hälsoekonomiska analys är kostnaden för användning av Vydura endast rimlig för patienter vars tillstånd bedöms vara av minst medelhög svårighetsgrad, det vill säga patienter med minst fyra migrändagar per månad. För att säkerställa att begränsningen följs och att behandlingen ges till de patienter som har störst behov, anser TLV att läkare med störst erfarenhet av migränbehandling ska skriva ut Vydura.

Mot bakgrund av detta bedömer TLV att kostnaden för behandling med Vydura är rimlig i förhållande till nyttan för akut behandling av migrän för patienter med minst två migränanfall per månad och som efter optimerad behandling inte haft effekt av eller inte tolererat minst två olika triptaner.

Vydura subventioneras endast vid förskrivning av neurolog eller läkare verksam vid neurologklinik eller klinik/enhet specialiserad på behandling av patienter med migrän.

Unikt projekt ska skapa bättre beslutsstöd för demensvård

Demenssjukdomar kostar det svenska samhället omkring 80 miljarder kronor per år. Nu har EU tilldelat anslag till projektet Prominent, som ska förbättra såväl diagnostik som behandling för dessa sjukdomar. Karolinska Institutet ansvarar för projektet i rollen som koordinator.

Foto: GettyImages.

Prominent, som är en förkortning av Precision medicine in neurodegeneration, är ett unikt samarbetsprojekt mellan akademin, sjukvården, läkemedelsindustrin och medicintekniska företag.

Det är dessutom det första projektet inom EU-programmet Innovative Health Initiative (IHI), som är ett så kallat public-private partnerskap mellan Europeiska unionen och life science-industrin.

Ungefär 45 procent av projektanslagen kommer från den privata sektorn och resterande andel från Horisont Europa, EU:s ramprogram för forskning. Karolinska Institutet har i sin roll som koordinator det övergripande ansvaret för projektet.

Linus Jönsson. Foto: Naventus.

– I projektet ska vi skapa ett digitalt beslutsstöd för precisionsmedicin när det gäller utredning, läkemedelsförskrivning och uppföljning av demenssjukdomar. I Sverige ligger vi långt framme när det gäller identifiering av de biomarkörer som orsakar dessa sjukdomar, men det krävs bred samverkan för att lösa denna vårdutmaning som dessutom växer i takt med en ökad äldre befolkning, säger Linus Jönsson, professor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet.

Beslutsstödet ska testas om ett år

Projektet, med en budget på ungefär 120 miljoner kronor, kommer till en början att fokusera på Alzheimers sjukdom, som är den vanligaste orsaken till demens. Sammanlagt ingår 14 olika parter från Holland, Finland, Spanien, Tyskland, Slovenien och Sverige i det femåriga projektet.

Redan om ett år är planen att testköra det digitala beslutsstödet på sjukhus och kliniker i de medverkande länderna.

– Vi vill bland annat undersöka hur beslutsstödet fungerar tekniskt. Hjälper det läkaren att ställa diagnos? Kan det bidra med att förutse sjukdomens progression? En annan aspekt handlar om att följa upp nya läkemedel och samla in information om hur de fungerar i vardagen, fortsätter Linus Jönsson.

Bättre resultat med ökad precision

En målsättning är att beslutsstödet ska kunna interagera med ett brett utbud av andra system, inklusive elektroniska patientjournaler, mobila enheter och andra verktyg, för att erbjuda hög användbarhet.

Genom ökad precision i diagnos, prognos och hantering av patienter är förhoppningen att beslutsstödet ska kunna vara behjälpligt vid val av vårdväg och optimera användningen av läkemedel och medicinteknik – allt för att bidra till förbättrade patientresultat.

– Det här projektet skiljer sig från vanliga forskningsprojekt eftersom det snabbt kan komma till nytta för patienterna. Inom kort kan de första bromsmedicinerna för alzheimer introduceras i Europa, och då vill vi att detta beslutsstöd finns på plats för att förbättra möjligheterna till rätt diagnos och rätt behandling för varje enskild patient, avslutar Linus Jönsson.