Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Upptäckt visar hur inflammation sprids snabbt i kroppen

De små blåsorna som sitter på cellytan har större betydelse för spridning av inflammation och ämnen till andra delar av kroppen än vad man tidigare känt till.

Praveen Papareddy och Heiko Herwald, två av forskarna bakom en studie som förklarar hur inflammation kan spridas så snabbt och slå mot hela kroppens system. Foto: Tove Smeds.

– Resultaten förklarar hur inflammation kan spridas så snabbt och slå mot hela kroppens system som den gör vid sepsis. Kroppen har förmåga att skada sig själv mer än vad bakterierna i sig har, säger Heiko Herwald, professor vid Lunds universitet.

Studien har undersökt vesiklarnas roll i inflammationsspridning. Forskarnas upptäckt kan förklara varför antikroppsbehandling vid sepsis inte fungerat som förväntat.

Utan kroppens immunsvar skulle vi inte klara oss länge vid en inflammation. Men samma immunsvar som skyddar oss, kan även plötsligt och hastigt spåra ur och leda till allvarliga komplikationer, som sepsis. Därför är det viktigt att få kunskap om och förståelse för hur inflammation sprids i kroppen på en molekylär nivå. Att förstå den biologiska logistiken kan ge ledtrådar för att motverka spridning av sjukdomar som till exempel infektioner, men också andra sjukdomar som cancer, diabetes, kardiovaskulära sjukdomar och autoimmuna sjukdomar.

Extracellulära vesiklar är små, små blåsor som finns utanpå våra celler. Dessa knoppas av från cellerna och färdas vidare i våra blodådror som paket som transporterar ämnen mellan olika celler. De står, enkelt uttryckt, för kommunikationen mellan celler och är därför viktiga för många fysiologiska processer i kroppen. Vesiklar bär med sig gods från en cell till en annan, vare sig det är bra eller dålig last. Bland annat kan de föra vidare ämnen som reglerar kroppens immunrespons, men även infektionsämnen från bakterier, virus och toxiner.

Läs hela artikeln i Vetenskap & hälsa.

Miljoner till forskning om bland annat TBE

Göran Gustafssonprisen på sammanlagt 33 miljoner kronor tilldelas nu fem yngre forskare från Umeå, Lund, Uppsala, Göteborg och Stockholm. Anna Överby Wernstedt studerar TBE-virus, Vasili Hauryliuks forskning bidrar till kampen mot antibiotikaresistens, Sebastian Westenhoff avbildar kemiska reaktioner, Giovanni Volpe vill skapa smarta mikropartiklar och Alexander Berglund löser geometriska problem med hjälp av algebra.

Prissumman har i år höjts till 6,6 miljoner kronor vardera där 300.000 kronor består av ett personligt pris och resten är ett anslag fördelat på tre år. Pengarna tilldelas yngre forskare i medicin, molekylär biologi, kemi, fysik och matematik. De fem befinner sig i den absoluta framkanten inom sitt fält och får med hjälp av anslaget möjlighet att fokusera på sin forskning i Sverige.

TBE-virusets väg in i hjärnan

Anna Överby Wernstedt. Foto: Mattias Pettersson.

Anna Överby Wernstedt, professor vid institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet får priset i medicin ”för bidrag till förståelsen av molekylära mekanismer bakom viral tropism i mänskliga infektionssjukdomar”.

Anna Överby Wernstedt har i första hand fokuserat på det fästingburna TBE-viruset. Det hör till en familj så kallade flavivirus som även inkluderar exempelvis virus som ligger bakom denguefeber och hepatit C. Hon försöker bland annat ta reda på hur TBE-viruset tar sig in i hjärnan. Men hon har också tittat närmare på hur kroppen försvarar sig mot viruset. Det har bland annat visat sig att celler i hjärnan samspelar för att hindra att viruset sprider sig vidare.

De flesta som smittas blir friska igen men hos en tredjedel leder viruset till en inflammation i hjärnan och hjärnhinnorna. Hur kroppens eget immunförsvar bidrar till inflammationen är en annan sak som Anna Överby Wernstedt har undersökt. Till sin hjälp har hon bland annat avancerade molekylära tekniker och försök på möss.

Det finns vaccin mot TBE men ännu inget botemedel. Det långsiktiga målet är därför att kunna bidra till utvecklingen av läkemedel mot sjukdomen.

– TBE-virus är ett spännande virus att studera och oerhört relevant i Sverige och i Europa. Fallen ökar och förra året var det nästan 600 personer som smittades av inflammationen. Det är väldigt mycket, särskilt om man betänker att mellan 30 till 50 procent av dessa inte blir helt friska efteråt, säger Anna Överby Wernstedt som blev både glad och överraskad när hon fick beskedet att hon nu tilldelas Göran Gustafssonpriset.

– Det är en fantastisk känsla och en oerhörd ära.

Prevention, diagnostik och behandling demenssjukdomar – hur kan vi betala för det?

Nya diagnostiska metoder tillsammans med nya sjukdomsmodifierande behandlingar ger löften om bättre diagnostisk precision och en förhoppning om bättre hälsoutfall för personer med kognitiv svikt och demenssjukdom. Men har vi som samhälle kapacitet och möjlighet att finansiera och betala för detta? Behövs det mer satsningar på prevention?

Författarna fastslår att:

  • Nya betalnings och ersättningsmodeller kommer behövas för att hantera osäkerhet kring behandlingseffekt och diagnostisk precision
  • Det behövs en tydlig plan för hur vi hanterar dessa utmaningar, helst före ett eventuellt godkännande av sjukdomsmodifierande behandlingar
  • Samarbete mellan industri, stat, regioner och kommuner kommer vara avgörande för att så många som möjligt får tillgång till potentiellt effektiva behandlingar och diagnostik.

Läs hela rapporten från IHE.

VR-glasögon inom barnsjukvården ger tryggare barn

Sedan i höstas får barn på Skånes universitetssjukhus använda VR-glasögon för att minska rädsla och smärta inför operationer. Redan nu märks skillnad – barnen är tryggare och användandet av lugnande mediciner kan minska.

Sjuksköterska Fanny Köhler Alvén och specialistsjuksköterska Katarina Andersson på Skånes universitetssjukhus har goda erfarenheter av att använda VR-glasögon för att skapa trygghet inför operationer.

– Vi har snabbt sett väldigt fina resultat, berättar specialistsjuksköterska Katarina Andersson, som har särskilt ansvar för barn med uttalad sjukhusrädsla eller som har olika neuropsykiatriska funktionshinder.

Lugnar oroliga

Barn som ska få högspecialiserad vård för komplexa sjukdomar behöver ofta ta prover, få plastslangar i armen, opereras eller gå igenom svårare undersökningar. De får träffa sjuksköterskor som förbereder och distraherar barnen genom lek eller bokläsning. Men ibland räcker inte det. För att ta hand om barn som är väldigt rädda, eller som behöver extra stöd används lekterapi, distraherande film, spel på iPad eller såpbubblor.

När lekterapi inte är tillräckligt används lugnande läkemedel eller lustgas. Men sedan i höstas har barnen vid Skånes universitetssjukhus även kunnat sätta på sig ett par virtuella glasögon och hamna i en helt annan värld. Och fördelarna är många.

Biverkningar uteblir

– Barn som inte behöver ta lugnande mediciner eller lustgas slipper biverkningar som yrsel och illamående. Det allra häftigaste är att forskning visar att de barn som är mindre rädda innan ingreppet har mindre ont efteråt, berättar Fanny Köhler Alvén, sjuksköterska på Skånes universitetssjukhus.

För forskning pekar på ett tydligt samband mellan rädsla och smärta. Fanny Köhler Alvén har tillsammans med en kollega gjort en litteraturstudie om lekterapi, där de bland annat inkluderat studier som handlar om just kopplingen mellan rädsla och smärta.

– De studierna visar att även om smärtstillande medicin rent fysiologiskt tar bort all smärta, kan barnet ändå uppleva kraftig smärta på grund av rädsla och oro. Dessutom kan oro inför ett ingrepp också medföra ökad smärta efteråt, förklarar Fanny Köhler Alvén.

Glitterexplosion

VR-glasögonen är speciellt framtagna för vårdsituationen och kan styras med bara en hand. Det betyder att personal kan sätta venkatetrar eller ta blodprov på barnets ena hand medan de använder den andra till att styra spelet.

– Samtidigt är vi tydliga med att förklara vad vi gör. Men när barnen spelar med glasögonen på, märker de oftast inte av sticken och blir därför inte lika rädda, säger Katarina Andersson.

Så medan sjukhusets yngsta patienter med VR-glasögonens hjälp får glitter och enhörningar att explodera ur moln, kan de äldre kasta vattenballonger på fiskmåsar eller skjuta mystiska varelser med laserstrålar i rymden. Personalen ser bara ett problem.

Vill inte sluta

– Barnen vill inte sluta spela. Det är svårt att få av dem glasögonen och många vill spela tills de är inne i operationssalen.

Även om de flesta barnen uppskattar att använda utrustningen, fungerar det inte för alla.

– Några har blivit yra av spelen, andra behöver se vad som händer runt omkring. Men för de allra flesta fungerar spelen som en rolig avledning.

Fakta VR-glasögon

  • VR (Virtual Reality) betyder ”simulerad verklighet” och de tätslutande VR-glasögonen har två små skärmar som visar en datorbaserad modell av miljön.
  • VR-glasögonen är speciellt framtagna för sjukvården och kan styras med användarens blickriktning eller med hjälp av en enhandskontroll.
  • VR-glasögonen kan användas av barn som vistas på Barn- och ungdomsavdelning dagkirurgi och post-op vid Skånes universitetssjukhus i Lund. Glasögonen har också testats av barnortopedin vid Skånes universitetssjukhus.

Fakta Barnkirurgi

  • Varje år opererar barnkirurgin vid Skånes universitetssjukhus omkring 4 000 barn (upp till 18 år) inom specialiteterna barnkirurgi, barnhjärtkirurgi, neurokirurgi, ortopedi, öron-näsa-hals, ögonvård och tandvård.
  • En stor andel barn sövs även i samband med avancerade undersökningar i till exempel magnetkamera eller vid provtagning.
  • Inom ramen för nationell högspecialiserad vård har Skånes universitetssjukhus uppdrag att utföra hjärtkirurgi på barn och ungdomar samt viss avancerad barnkirurgi.

Forskning om diagnosmetod för Alzheimer får 10 miljoner av Torsten Söderbergs Stiftelse

Att hitta ett säkert och enkelt sätt att diagnostisera Alzheimers sjukdom inom primärvården har länge varit en dröm. Årets mottagare av Torsten Söderbergs Akademiprofessur i medicin, Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet, är på god väg att realisera den drömmen.

Oskar Hanssons forskning om diagnosmetod för Alzheimer får 10 miljoner av Torsten Söderbergs Stiftelse. – Det är en stor ära, både för mig och för hela mitt forskarteam, säger Oskar Hansson. Foto: Tove Smeds, Lunds universitet.

När Oskar Hanssons forskargrupp för några år sedan gick ut med att man hittat biomarkörer i blodet med vars hjälp det går att diagnostisera Alzheimer väckte det stor uppmärksamhet. I dag har det visat sig att det med hjälp av ett enkelt blodprov är möjligt att upptäcka sjukdomen redan innan patienten har några symtom. Men mycket arbete återstår innan metoden kan börja användas i stor skala inom primärvården. Här kommer Oskar Hanssons utnämning till Torsten Söderbergs Akademiprofessur i medicin och anslaget på tio miljoner kronor över fem år att komma till stor nytta.

– Det är otroligt viktigt med den här stabila, långsiktiga finansieringen för att kunna planera vår forskning. Det ger en helt annan möjlighet att verkligen driva forskningsprojekten och även våga göra lite mer djärv forskning. Dessutom är det en stor ära, både för mig och för hela mitt forskarteam i Lund, säger han.

Nya läkemedel har utvecklats

Demenssjukdomar, däribland Alzheimer, är ett gigantiskt problem världen över med en allt större åldrande befolkning. Enligt prognoserna kommer de som drabbas av demens, där Alzheimer är den vanligaste orsaken, att tredubblas fram till 2050. Samtidigt finns det en positiv utveckling med nya läkemedel på gång som kan bromsa sjukdomsförloppet.

– Om man tittar på förlorade år med god livskvalitet så är det demenssjukdomar som är den snabbast ökande orsaken till det. Och om man ser krasst på ekonomi så kostar de här sjukdomarna jättemycket för samhället i stort eftersom de äldre som drabbas till sist inte klarar sig själva, säger Oskar Hansson.

När han började arbeta inom fältet för 20 år sedan baserade sig metoderna för att tala om vilka som led av sjukdomen helt och hållet på symtom.

– När man sedan jämförde med hur det såg ut i hjärnan efter döden så såg man att den typen av diagnoser hade ganska dålig överensstämmelse. Då kände jag att det här vill jag gärna vara med och förbättra, säger han.

Till en början satsade Oskar Hansson och hans forskargrupp på att ta fram en diagnosmetod baserad på prov från ryggvätskan. Provet hade en mycket hög träffsäkerhet men ett problem är att det behöver tas vid specialistkliniker på sjukhus.

Känsligare metoder

För fem år sedan kom nya tekniker som är betydligt känsligare. Det gör det möjligt att söka i blodet efter fosforylerat tau och amyloid-beta, markörer som visar att en person bär på Alzheimers sjukdom.

Första steget nu är att börja använda metoden inom specialistvården. Parallellt med detta gör Oskar Hanssons forskargrupp även en världsunik studie för att se hur det fungerar att ta blodproven inom primärvården vid 27 olika vårdcentraler i Skåne.

– Hittills ser resultaten fantastiska ut och det är över 90 procents träffsäkerhet. Vi är övertygade om att detta skulle kunna innebära en revolution för att diagnostisera Alzheimer inom primärvården.