Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Akademiska inför AI-system för automatisk tolkning av strokebilder

Efter årsskiftet inför Akademiska sjukhuset ett AI-system som automatiskt tolkar strokebilder tagna med datortomografi. Främsta syftet är att förbättra strokevården genom att diagnostiken går fortare och blir mer träffsäker. Snabba åtgärder vid stroke kan begränsa omfattningen av hjärnskador och risk för framtida handikapp.

Efter årsskiftet inför Akademiska sjukhuset ett AI-system som automatiskt tolkar strokebilder tagna med datortomografi. Främsta syftet är att förbättra strokevården genom att diagnostiken går fortare och blir mer träffsäker.

Efter årsskiftet inför Akademiska sjukhuset ett AI-system som automatiskt tolkar strokebilder tagna med datortomografi. Främsta syftet är att förbättra strokevården genom att diagnostiken går fortare och blir mer träffsäker.

– Vi är övertygade om att införandet av avancerad AI-teknologi för automatisk tolkning av strokebilder, som tas med datortomografi på hjärnan, kommer att leda till en betydande förbättring av vår förmåga att hantera strokefall. Vår strävan är att vara ledande inom strokevård. Därför vill vi utnyttja de senaste framstegen inom medicinsk teknik för att kunna ge patienterna den bästa möjliga vården, säger Erik Lundström, sektionschef inom neurologi och strokevård, Akademiska sjukhuset.

Stroke innebär syrebrist i hjärnan, antingen orsakad av en blodpropp i ett av hjärnans kärl (hjärninfarkt) eller av ett brustet blodkärl (hjärnblödning). I Sverige drabbas cirka 26 000 personer av stroke varje år, varav 6 000 avlider. Att snabbt få sjukhusvård är oerhört viktigt. Om det rör sig om en hjärninfarkt behöver patienten ofta blodproppslösande läkemedel direkt i blodet via dropp, en behandling som måste ges inom 4,5 timmar efter att de första symtomen började. För att avlägsna blodproppar används ibland trombektomi, ett operativt ingrepp där man går in i ett blodkärl i ljumsken och för upp en kateter till hjärnans kärl med hjälp av röntgengenomlysning och därefter mekaniskt avlägsnar blodproppen. Ingreppet är tidsberoende och kan utföras upp till 24 timmar efter symtomdebut.

Man kan inte skilja en hjärninfarkt från en hjärnblödning bara genom symtomen. Rätt diagnos kan ställas först efter en röntgenundersökning av hjärnan, oftast med skiktröntgen (datortomografi), ibland med magnetkameraundersökning.

– Den nya AI-tekniken kommer att hjälpa oss att effektivisera våra diagnos- och beslutsprocesser och därigenom ge våra patienter en ännu större chans till en fullständig återhämtning. Alla som är inblandade i beslutsprocessen får inom fem minuter tillgång till samma information. Det ger både tidsvinster och avlastning som är betydelsefull i en stressad situation, säger Christoffer Nyberg, överläkare och neurointerventionist.

Införandet av AI-systemet av förberetts en längre tid av specialister inom Bild- och funktionsmedicin (röntgen) i nära samarbete med kollegor inom verksamhetsområde Neuro. Systemet beräknas vara på plats i början 2024. I nuläget finns liknande system i Region Skåne, Västra Götalandsregionen och Region Örebro.

FAKTA: AI-tolkning av stroke-bilder

Programvaran är en stödfunktion till läkare för att underlätta bedömningen och snabba på handläggningen av patienter med misstänkt akut stroke. Systemet analyserar bilder tagna med skiktröntgen (datortomografi) på flera olika sätt:

  • Bedömning av storleken på en etablerad infarkt.
  • Analys av kärlröntgen som tagits med datortomografi för att identifiera proppar i de stora kärlen som försörjer hjärnan med blod.
  • Analys av genomblödningen i hjärnan på bilder tagna med datortomografi för att hitta områden i hjärnan med påverkad blodcirkulation.

Liknande poster

Vilka riskfaktorer är kopplade till allvarlig stroke?

Förbättrad prehospital diagnostik målet för EU-studie inom ambulanssjukvården

Intensiv rehabilitering ger förbättringar lång tid efter stroke