Färre återinläggningar med bättre information kring läkemedel

Med hjälp av tydlig information om läkemedel går det att minska riskerna för läkemedelsrelaterade fel och förebygga att äldre patienter blir inlagda på sjukhus igen efter en sjukhusvistelse. Maria Glans, klinisk farmaceut vid Centralsjukhuset Kristianstad, har forskat om återinläggningar av äldre på sjukhus och vilka riskfaktorer som finns.

Det är vanligt att patienter över 65 år, med flera sjukdomar, blir återinlagda en kort tid efter det att de kommit hem från sjukhuset.

– Ungefär 15 till 20 procent av alla utskrivningar resulterar i att patienten åter läggs in inom 30 dagar. Tidigare forskning visar att många sådana återinläggningar kan undvikas. Och en ännu större del av återinläggningar, som har att göra med ordinationer av läkemedel, kan förhindras, säger Maria Glans, klinisk farmaceut vid Centralsjukhuset Kristianstad och forskare vid Lunds universitet, som nu doktorerat om återinläggningar och riskfaktorer.

Tydlig information och ordination

Hennes forskning visar att läkaren behöver ha tydlig information om nästa steg i vårdkedjan och varför vissa läkemedel ska ges till patienten.

– När patienten byter läkare och vårdinrättning, exempelvis från sjukhus till kommun eller inom sjukhus, behöver alla i vårdkedjan veta att rätt läkemedel ordineras och varför, säger Maria Glans.

Om patienten flyttar inom ett sjukhus eller till primärvården behövs bättre kommunikation.

– Varför har det här läkemedlet satts in eller ut och vems ansvar är det att följa upp behandlingen? Den informationen behövs. Om vi tydliggör ordinationen av läkemedel för nästa steg i vårdkedjan, och för patienten, förbättrar vi patientsäkerheten. Att vi har tydliga rutiner och följer dem är därför viktigt, fortsätter hon.

Hade kunnat undvikas

Hennes forskning är genomförd på sjukhusen i nordöstra Skåne där Maria Glans arbetar som klinisk farmaceut. Totalt har hon arbetat cirka 20 år som apotekare inom sjukvården i Region Skåne, som klinisk farmaceut och med frågor om patientsäkerhet och läkemedel.

Hon har forskat i flera år och bland annat genomfört en intervjustudie där hon intervjuat läkare på sjukhusen i Kristianstad och Hässleholm om hur det går till när patienter skrivs ut.

Maria Glans har själv ofta sett patienter återkomma till sjukhuset bara en kort tid efter utskrivning.

– Många gånger har jag själv tänkt ”den här återinläggningen hade vi kunnat undvika om vi bara hade stämt av läkemedelslistan ordentligt eller hade informerat patienten bättre om hens läkemedel”.

Olika faktorer bidrar

Flera faktorer kan förbättra informationen om läkemedel under vårdtiden och vid utskrivning. En klinisk farmaceut arbetar med olika delar, exempelvis läkemedelsavstämningar och genomgångar av läkemedel. Detta för att säkerställa korrekt läkemedelslista och en säker användning av läkemedel.

– Klinisk farmaceut behöver finnas med i vårdteamen. Vi kan hjälpa till med att säkerställa korrekt läkemedelslista under vårdtiden och vid hemgång, säger hon.

Risker kan minska

Viktigt är också att alla i vårdkedjan känner sig trygga med, och kan använda, olika IT-system, som Melior och Pascal.

– Om man fick ordning på detta tror jag att man skulle minska risken för åtminstone läkemedelsrelaterad återinläggning, kanske även återinläggning av andra orsaker, säger Maria Glans.

Risken för återinläggning ökar om personen bor i eget boende ensam och eller med hemtjänst.

– Vi behöver även förbättra samverkan med primärvården och kommunen. Då kan man säkerställa att patienterna får ett bra omhändertagande efter utskrivning från sjukhuset, fortsätter hon.

Läkemedel är i fokus

Maria Glans hoppas att hennes forskning kan leda till förbättrad vård av äldre med en eller flera sjukdomar, ”multisjuka” äldre. Det ger förhoppningsvis även minskad risk för återinläggningar inom 30 dagar för den här patientgruppen.

– Fokus i mitt arbete är att på olika sätt minska risken för läkemedelsrelaterade fel i vården. Själv brinner jag för att förbättra vården av våra multisjuka, äldre patienter.

Utmaningar finns, men det går att lösa mycket.

– Att skapa rutiner, utbilda medarbetare i vården, anställa klinikapotekare – allt kräver resurser. Jag hoppas att vi ser att vi vinner på investeringarna i det långa loppet. Det går att göra nytta och vi kan börja med att förbättra i informationsflödet, säger Maria Glans.

Text: LISELOTTE ÖSTERLIND