Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Teknik kan underlätta diagnos av demenssjukdomar

Ett nytt sätt att diagnostisera demens vid Parkinsons sjukdom och Lewy body-demens. Det är målet för ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt som leds från Uppsala universitet där den nya tekniken avbildande masspektrometri (’spatial mass spectrometry’) spelar en framträdande roll. Projektet har tilldelats 30 miljoner kronor från Vetenskapsrådets utlysning ”Tvärvetenskapliga forskningsmiljöer”.


Per Andrén, professor vid institutionen för

farmaceutisk biovetenskap. Foto: Mikael Wallerstedt

– Vår nya och innovativa tvärvetenskapliga forskningsmiljö hoppas kunna ge banbrytande ledtrådar till de bakomliggande sjukdomsmekanismerna vid demens vid Parkinsons sjukdom och Lewy body-demens och starkt bidra till utvecklingen av våta biomarkörer för att diagnosticera dessa tillstånd, säger Per Andrén, professor vid institutionen för farmaceutisk biovetenskap, som leder projektet.

Personer med Parkinsons sjukdom har mycket högre risk att drabbas av demens än normalbefolkningen. Vanliga symptom är koncentrationssvårigheter, närminnesstörningar och exekutiv oförmåga.

Även personer med Lewy body-demens har dessa symtom men de har också svårigheter med den rumsliga uppfattningen och tankeförmågan. Sjukdomen är till en början svår att diagnostisera och misstas ofta för Alzheimers sjukdom, vaskulär demens eller Parkinsons sjukdom.

– Det saknas kliniska diagnostiska test och prognostiska biomarkörer för att differentiera de olika demenssjukdomarna vilket är viktigt för att kunna ge patienterna rätt behandling och kunna inkludera dem i läkemedelsstudier som avser att bromsa sjukdomsförloppet, konstaterar Per Andrén.

Detaljerad kunskap om vävnadsprov

I det sexåriga projektet ska forskarna använda olika ’spatial omics’ tekniker, som möjliggör storskalig avbildande analys av molekyler. Det innebär att de ger detaljerad kunskap om exakt vilka celler som finns i ett vävnadsprov, var de är lokaliserade i relation till varandra och dess tillstånd.

– Med hjälp av bioinformatiska metoder kan bilderna från respektive ’spatial omics’-analys sammanfogas och ge ny information. Vi syntetiserar också molekylära verktyg som används för att underlätta analys av molekyler som är svåra att mäta med de olika teknikerna, berättar Per Andrén.

Projektet är ett samarbete med Karolinska Institutet, Stockholms universitet och Kungliga tekniska högskolan. Forskarna kommer att använda vävnadsprover från Stockholm BioPark och College Dementia Brain biobank och de kommer att testa patologiskt relevanta molekyler i blod och ryggmärgsvätska från en kohort av 650 patienter.

Liknande poster

Prevention, diagnostik och behandling demenssjukdomar – hur kan vi betala för det?

Dubbel risk för demens med munsårsvirus

Hallonlika kärlförändringar kan lära oss mer om olika former av demens