Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Tydliga tecken på hjärnskada vid svår covid-19

Tydliga tecken på hjärnskada vid svår covid-19

Vissa patienter som vårdas på sjukhus för coronavirusinfektion, covid-19, har kliniska och neurokemiska tecken på hjärnskada, visar en studie från Göteborgs universitet. Redan vid måttlig covid-19 kunde en biomarkör för hjärnskada uppmätas.

Vissa som smittas av coronaviruset SARS-CoV-2 får bara en lättare förkylning, medan andra blir allvarligt sjuka och behöver vård på sjukhus. Där har det blivit tydligt att patienter med särskilt svår covid-19 ibland får påtagliga symptom på att hjärnan inte fungerar som den ska. Komplikationen är inte vanlig, men förekommer.

I ett projekt på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet har 47 patienter med mild, måttlig och svår covid-19 fått lämna blodprover under vårdförloppet. Dessa prover har analyserats med högkänsliga mätmetoder för biomarkörer för hjärnskada. Resultaten har jämförts med en frisk kontrollgrupp bestående av 33 ålders- och könsmatchade personer.

Ökad koncentration av skademarkörer

När forskningen nu presenteras i tidskriften Neurology visar det sig att en av biomarkörerna ökade redan vid måttlig covid-19, alltså hos patienter som var inlagda på sjukhus men som inte behövde respiratorvård. Markören betecknas GFAp, gliafibrillärt surt protein, och finns normalt i hjärnans astrocyter, stjärnceller, men läcker ut vid skada eller överaktivering.

Den andra biomarkören som undersöktes var NfL, neurofilament light, som normalt ska finnas inuti nervcellsutskotten och stabilisera dem, men som läcker ut i blodet om de skadas. NfL-koncentrationen ökade hos de flesta patienter som behövde vårdas i respirator och det var tydligt att ökningens storlek korrelerade med sjukdomens svårighetsgrad.

– Ökningen av framför allt NfL över tid är högre än vad vi har sett i tidigare studier i samband med intensivvård, vilket talar för att covid-19 faktiskt kan ge en direkt hjärnskada. Om det är viruset eller immunsvaret som står för detta är i dagsläget oklart och mer forskning behövs, säger Henrik Zetterberg, professor i neurokemi, vars forskarlag vid Sahlgrenska akademin genomförde mätningarna.

Övervakning vid nya behandlingar

Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar vid Sahlgrenska akademin och överläkare på infektionskliniken på Sahlgrenska Universitetssjukhuset Östra, leder den kliniska forskningen på covid-19 inom akademin.

Han menar att blodtesterna för biomarkörer med koppling till hjärnskada skulle kunna användas för att övervaka patienter med måttlig till svår covid-19 för att minska riskerna för hjärnskada.

– Det vore väldigt intressant att se om NfL-ökningen kan bromsas med nya behandlingar, exempelvis den nu föreslagna behandlingen med dexametason, säger Magnus Gisslén.

Titel: Neurochemical evidence of astrocytic and neuronal injury commonly found in COVID-19; https://n.neurology.org/content/early/2020/06/16/WNL.0000000000010111.abstract

Kontakter:

Henrik Zetterberg,  [email protected]

Magnus Gisslén,  [email protected]

Bild: Henrik Zetterberg och Magnus Gisslén (foto: Johan Wingborg)

Margareta Gustafsson Kubista
Pressansvarig kommunikatör
Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
0705 30 19 80
[email protected]

Liknande poster

Långvariga konsekvenser efter måttlig covid-19-infektion

Ingenjörskonst bakom metod att frigöra celler från proteinplack

Juan Lantero Rodriguez skrev Årets avhandling vid Sahlgrenska akademin 2022