Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Karolinska Universitetssjukhuset har utfört nordens första robotassisterade stereotaktiska EEG-implantation på patient med svår epilepsi

Karolinska Universitetssjukhuset har utfört nordens första robotassisterade stereotaktiska EEG-implantation på patient med svår epilepsi

SEEG undersökningar görs på flera olika sjukhus i Sverige men i början av januari genomförde Karolinska nordens första robotassisterade implantation av SEEG-elektroder på en patient. Tack vare roboten förbättras precisionen och förkortar operationstiden med upp till tre timmar.

Det vanliga är att epilepsi behandlas med läkemedel men för ett fåtal patienter fungerar inte detta och då görs en noggrann utredning om epilepsin kan opereras. Idag opereras årligen på Karolinska ett 10-tal patienter med svår epilepsi. Med hjälp av den robotassisterade SEEG implantationen (SEEG) kan troligen ytterligare 5–10 patienter bli hjälpta av operation.

– Det kan till exempel vara ett ärr, en missbildning eller tumör, som ligger bakom anfallen. I gynnsamma fall kan man åtgärda detta med kirurgi eller laserablation, berättar Ulrika Sandvik biträdande överläkare Tema Hjärta Kärl och Neuro.

För att söka efter sådana förändringar i hjärnan brukar det göras EEG-mätningar, det vill säga mätning av aktiviteten i hjärnans nervceller, samt en MR-undersökning.  Men det finns också mer svårtolkad epilepsi som uppkommer trots att hjärnan ser helt normal ut på MR-bilderna. Det är då ett SEEG behövs – en mätning av aktiviteten inne i hjärnan, med hjälp av elektroder.

– Signalerna mellan nervceller sprids oerhört snabbt vilket gör att det är svårt att upptäcka var ett epilepsianfall startar. Ett SEEG ger oss ett bättre underlag, det förbättrar vår precision och förkortar operationstiden med cirka tre timmar, säger Ulrika Sandvik.

SEEG undersökningar görs på flera olika sjukhus i Sverige men i början av januari genomfördes nordens första robotassisterade implantation av SEEG-elektroder på en patient. Tack vare roboten förkortas operationstiden med tre (3) timmar samt förbättrar precisionen. Roboten har fått elektrodernas exakta placering och fungerar som en GPS under operationen då den visar neurokirurgen exakt var och i vilken vinkel de ska sätta in elektroderna. Vid den här operationen placerades 14 elektrodkablar med 107 kontakter in i patientens hjärna. Efter operationen kopplades de upp för att registrera hjärnaktiviteten.

SEEG-mätningen pågår sedan under cirka en vecka innan elektroderna plockas bort. Under den tiden minskas patientens läkemedel successivt för att registrera kramper. Därefter stimulerar man försiktigt med en liten strömstyrka för att provocera fram en kramp, samtidigt som tal och andra funktioner undersöks. Patienten är vaken och medverkar aktivt i undersökningen.

En sådan här omfattande utredning görs bara om det finns goda skäl att tro att epilepsin kan opereras. Om man hittar ett anfallsfokus har patienten statistiskt sett 75 procent chans till minskade kramper eller till och med anfallsfrihet vid en operation.

Kim Sjölund
Presschef
072-598 13 88
[email protected]

 

Liknande poster

Knutor på hjärnan triggar epileptiska anfall – kan kirurgi hjälpa?

Sällankirurgi vid läkemedelsresistent epilepsi

Karolinska första sjukhuset i världen med 7T-magnetkamera i klinisk drift