Ny studie visar hur demens påverkar hjärnans empatiförmåga

Patienter med frontotemporal demens saknar ofta förmågan till empati. En studie vid Lunds universitet och Karolinska Institutet kan nu visa att de här patienterna inte visar samma aktivitet i hjärnan som friska individer när de bevittnar andras smärta, en kunskap som man hoppas ska öka förståelsen för den här specifika demenssjukdomen.

– Det är en viktig pusselbit som nu faller på plats när vi kan se hur personer med frontotemporal demensjukdom empatiserar, säger Alexander Santillo, forskare och docent i psykiatri vid Lunds universitet och överläkare i psykiatri.

Cirka 25 000 svenskar drabbas av en demenssjukdom varje år. Av dem diagnosticeras ungefär tre procent med frontotemporal demenssjukdom. Sjukdomen är svårdiagnosticerad, men ett av dess utmärkande drag är att de drabbade förlorar förmågan till empati, något som kan leda till problem för dem, och inte minst för deras anhöriga.

I den aktuella studien, som leddes av forskarna Olof Lindberg vid Karolinska Institutet och Alexander Santillo vid Lunds universitet, undersöktes 28 patienter med diagnosticerad frontallobsdemens med hjälp av funktionell magnetresonansavbildning (fMRI).

Forskarna kunde då se hur hjärnaktiviteten hos försökspersonerna påverkades när de fick se bilder av händer som penetrerades av nålar, något som normalt aktiverar de delar av hjärnan som brukar reagera när man upplever lidande eller smärta hos andra.

Studien visar att personer med frontotemporal demens inte får någon aktivering av de nätverk i hjärnans främre delar som aktiveras hos kontrollgruppen med åldersmatchade friska individer.

– Det som är särskilt intressant är att vi har kunnat relatera det här måttet på hjärnaktivitet hos patienterna till hur anhöriga bedömer deras brist på empati. Det visade sig finnas ett starkt samband, och det är viktigt. Det visar att det som händer i hjärnan verkligen hänger samman med personernas beteende, säger försteförfattaren Olof Lindberg, forskare vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet.

Demens brukar oftast betyda minnesproblem, men frontotemporal demenssjukdom med en förlorad förmåga till medkänsla med andra människor kan likna andra tillstånd med empatiproblem inom psykiatrin, till exempel psykopati.

Bilder på händer som är med i studien. Foto: 2024 Lindberg O et al. JAMA Network Open

Olof Lindberg tror att de nya rönen om hur hjärnans aktivitet påverkas ska öka förståelsen för frontotemporal demenssjukdom.

– Det här fångar in ett nyckelsymtom hos patienterna, och med bristande empatiförmåga så blir det naturligtvis svårare att agera socialt. Så det kan påverka bedömningen av huruvida man ska vårdas hemma till exempel.

Studien har utförts i samarbete mellan Lunds universitetssjukhus, Umeå universitetssjukhus och Karolinska sjukhuset Huddinge.

Publikation
”Altered empathy processing in frontotemporal dementia”, Olof Lindberg,Tie-Qiang Li, Cecilia Lind,  Susanna Vestberg, Ove Almkvist, Mikael Stiernstedt, Anita Ericson, Nenad Bogdanovic, Oskar Hansson, Luke Harper, Eric Westman, Caroline Graff, Theofanis Tsevis, Peter Mannfolk, Håkan Fischer, Gustav Nilsonne, Predrag Petrovic, Lars Nyberg,  Lars-Olof Wahlund, Alexander F Santillo, JAMA Open Network, online 3 december 2024, doi: x