Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

DEBATT: Elever med NPF ska inte behöva vänta på stöd

För att skolan ska bli en plats för alla elever behöver vi skapa en inkluderande skola som lyssnar på forskningen, skriver debattörer från Hjärnfonden och KIND i en debattartikel på Dagens Samhälle.

Det här är opinionsmaterial publicerat på Dagens Samhälle den 25 september.
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Anna Hemlin och Sven Bölte. Foto: Juliana Wiklund Garcindo, Ulf Sirborn

Var tionde elev lever med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF), till exempel autism, adhd eller språkstörning. Skolans bemötande resulterar i en överrepresentation av elevgruppen när det gäller hög skolfrånvaro och ofullständig gymnasiebehörighet.

Enligt skollagen och barnkonventionen har alla barn rätt till utbildning. Om skolan inte kan erbjuda en utbildning som fungerar för elever med särskilda behov inskränks elevernas rättigheter. Enligt Högsta domstolen innebär det också ett brott mot diskrimineringslagen. Samtidigt rapporterar Skolinspektionen och Sveriges Lärare att skolan inte är rustad för att ta hand om elever med NPF.

Specialpedagogiska skolmyndigheten har i uppdrag att ta fram stöd till skolor med syfte att minska frånvaron bland elever med NPF. Samtidigt kartlägger Skolverket generell elevfrånvaro och förslag om ett nationellt frånvaroregister utreds. På sikt kan initiativen ge positiva resultat, men ledtiderna är långa och elever med NPF har rätt till en fullvärdig skolgång utan dröjsmål.

Det finns redan idag åtgärder som kan gynna elever med NPF. Vi vill uppmana skolledningarna i landet att särskilt prioritera tre områden:

1. Skapa en hjärnmedveten skola som fungerar för alla. Skolan behöver bli mer ansvarstagande – att kunna planera, resonera och ta ansvar för sin egen inlärning är något som är svårt för många, men särskilt för elever med NPF. Psykosociala faktorer behöver beaktas i högre grad, exempelvis socialt bemötande, transparenta krav, lyhördhet och problemlösningsfokus. Större eftertänksamhet krävs också vid utformningen av scheman, klassrum, klasstorlek och möjligheter till vila och rörelse. Inkluderande åtgärder gynnar alla elever – inte bara dem med NPF – och på sikt kan de ge stora samhällsvinster.

2. Lyssna på forskningen. En studie från Center of Neurodevelopmental Disorders at Karolinska institutet (KIND) visar att tre faktorer är avgörande för en lyckad inkludering av elever med NPF:

• Att skolan erbjuder nödvändigt individuellt anpassat stöd.

• En lyhördhet för vårdnadshavaren som ofta vet vad som fungerar för eleven.

• Utrymme för skolpersonal att diskutera och följa upp planeringen kring en elev.

Att påpeka det orimliga i att en lärare ska göra individuella anpassningar för alla elever är en förståelig invändning. Dock skulle mängden individuella anpassningar minska om man skapade en i grunden mer hjärnmedveten skolverksamhet, där samverkan med elever och vårdnadshavare är central.

3. Kompetensutveckling. Det finns ett tydligt gap mellan skolans ambitioner gällande inkludering av elever med NPF och verkligheten. Forskning visar att kompetenshöjning ger ökad kunskap om inkluderande arbetssätt och bättre förutsättningar för jämlik utbildning. Specialpedagogiska skolmyndigheten, KIND med flera erbjuder evidensbaserade utbildningar, råd och material, som ger skolpersonal både praktiska verktyg och kunskap.

Därtill finns mer omfattande insatser som APERS, Skolkontakt och Nytorpsmodellen. Genom kompetensutveckling kan skolpersonalens trygghet och professionalitet öka, samtidigt som det bidrar till en bättre skolgång för elever med NPF.

Lagen är tydlig – alla barn har rätt till en fungerande skolgång. I dagsläget är det systematiska arbetet med att stödja elever med NPF ofta undermåligt. Beprövad kunskap behöver implementeras för att alla elever ska få chans att nå sin fulla potential. På kort sikt gör det skolan mer inkluderande, på lång sikt är det en vinst för samhället i stort.

Anna Hemlin
Generalsekreterare, Hjärnfonden

Sven Bölte
Professor och föreståndare för Center of Neurodevelopmental Disorders at Karolinska institutet (KIND)