Så slår stress ut reservbatteriet i hjärnan
Mentalt stimulerande aktiviteter och livserfarenheter kan förbättra kognitionen hos patienter på minneskliniker, men stress sätter käppar i hjulet och motverkar den positiva effekten. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publiceras i Alzheimer’s & Dementia: The Journal of the Alzheimer’s Association.
I slutet av 1980-talet upptäckte forskare att vissa individer som aldrig fick några uppenbara demenssymtom hade förändringar i hjärnan som överensstämde med framskriden Alzheimers sjukdom. Forskarna myntade begreppet kognitiv reserv som en möjlig förklaring till den skyddande effekten.
Mentalt stimulerande och berikande livserfarenheter och beteenden som hög utbildningsnivå, ett komplext jobb, fysisk aktivitet, fritidsaktiviteter och ett rikt socialt liv bidrar till att bygga upp den kognitiva reserven. Höga eller ihållande stressnivåer är dock förknippade med minskade sociala interaktioner, försämrad förmåga att delta i fritidsaktiviteter och fysiska aktiviteter samt en ökad risk för demens.
Forskare vid Karolinska Institutet har nu undersökt sambandet mellan kognitiv reserv, kognition och biomarkörer för alzheimer hos 113 patienter från minnesmottagningen vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. De undersökte även hur sambandet modifieras av fysiologisk stress (uppmätta kortisolnivåer i saliv) och psykologisk (upplevd) stress.
Resultaten visar att en större kognitiv reserv var kopplad till bättre kognition, men att fysiologisk stress verkar motverka denna positiva effekt.
– Detta kan få klinisk betydelse eftersom allt mer forskning tyder på att mindfulness-övningar och meditation kan minska kortisolnivåerna och förbättra kognitionen. Olika strategier för stresshantering skulle kunna vara ett bra komplement till befintliga livsstilsinterventioner för att förebygga Alzheimers sjukdom, säger studiens förstaförfattare Manasa Shanta Yerramalla, forskare vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet.
Eftersom det var relativt få studiedeltagare är det svårt att dra säkra slutsatser om sambanden, men resultaten är generaliserbara till liknande patientgrupper. Stress stör också sömnen, vilket i sin tur påverkar kognitionen negativt. Därför justerade forskarna för sömnläkemedel, men de tog inte hänsyn till andra aspekter av sömn som kan påverka kognitionen.
– Vi kommer att fortsätta att studera sambandet mellan stress och sömnstörningar och hur det påverkar den kognitiva reserven hos patienter på minnesmottagningar, säger Manasa Shanta Yerramalla.
Forskningen finansierades huvudsakligen av Alzheimerfonden, Vetenskapsrådet och Region Stockholm (ALF-medel). Det finns inga rapporterade intressekonflikter.
Publikation: ”Cognitive reserve, cortisol, and Alzheimer’s disease biomarkers: a memory clinic study”, Manasa Shanta Yerramalla, Alexander Darin-Mattsson, Chinedu T Udeh-Momoh, Jasper Holleman, Ingemar Kåreholt, Malin Aspö, Göran Hagman, Miia Kivipelto, Alina Solomon, Anna Marseglia, Shireen Sindi, Alzheimer’s & Dementia: The Journal of the Alzheimer’s Association, online 4 juni 2024, doi: 10.1002/alz.13866.
