Ny genterapi kan rädda livet på barn med svår ärftlig sjukdom

Den ovanliga genetiska sjukdomen MLD drabbar främst yngre barn och har tills nyligen inneburit stort lidande och kraftigt förkortad livslängd. Nu finns en livräddande behandling – och som första sjukhus i Norden behandlar Skånes universitetssjukhus barn med den svåra sjukdomen.

– Det är en otrolig känsla att få vara med och ge familjer hopp om bot, när det tidigare inte fanns någon utväg, säger Erik Eklund, överläkare inom barnneurologi på Skånes universitetssjukhus och docent i experimentell pediatrik vid Lunds universitet.

Han är en del av det läkar- och sjukskötersketeam som nu behandlar ett barn med den sällsynta neurologiska sjukdomen Metakromatisk leukodystrofi (MLD). Sjukdomen drabbar oftast just yngre barn och innebär bland annat att barnet förlorar förmågan att gå och svälja och får nedsatta kognitiva förmågor.

– Sjukdomens förlopp och svårighetsgrad beror på i vilken ålder symtomen debuterar. Men fram tills nu har den alltid slutat med kraftigt förkortad livslängd, säger Erik Eklund.

Nordiskt centrum

Men för två år sedan blev en stamcellsbaserad genterapi mot MLD godkänd i EU. Behandlingen har potential att rädda livet på barn med den ärftliga sjukdomen. Sedan sommaren 2023 är Skånes universitetssjukhus nordiskt centrum för behandlingen. Det är ett resultat av Region Skånes satsning på ATMP, avancerade terapiläkemedel som har potential att bota svåra sjukdomar.

– Det är också resultatet av en nationell och nordisk samverkan avseende förhandlingar och ordnat införande av dessa läkemedel. Region Skåne ligger långt framme inom ATMP-området där det händer mycket just nu, både internationellt och nationellt, säger Maria Landgren, läkemedelschef i Region Skåne.

Behandling kan rädda liv

Under hösten har det första barnet genomgått behandling på sjukhuset.

– Det är för tidigt att säga vad det kommer att innebära för det specifika barnet, eftersom det dröjer sex till nio månader innan behandlingen börjar verka i hjärnan och stoppar sjukdomen, säger Erik Eklund.

Celler modifieras

Förenklat innebär behandlingen att patientens egna stamceller tas ut och modifieras genom att de får en korrekt kopia av den gen som är muterad, eller ”felprogrammerad”, hos patienten. Genen styr produktionen av ett enzym, som är nödvändigt för att kroppen ska klara av att bryta ner substanser som är skadliga för nervsystemet.

När de modifierade stamcellerna ges tillbaka till patienten normaliseras produktionen av enzymet, och det kan då börja bryta ner de skadliga substanserna och på så sätt stoppa sjukdomsutvecklingen.

Inte för svåra symtom

En studie, uppdaterad 2022, följde 29 italienska barn som behandlats med genterapin. När forskarna jämförde med en grupp barn som inte fått behandlingen, såg de tydlig nytta med genterapin – barnen som fått den visade exempelvis mycket bättre rörelseförmåga och överlevde sjukdomen.

Lentiviral haematopoietic stem-cell gene therapy for early-onset metachromatic leukodystrophy: long-term results from a non-randomised, open-label, phase 1/2 trial and expanded access – The Lancet

Men för att behandlingen ska fungera krävs det att den ges i rätt tid – innan symtomen hunnit bli för svåra. Allra helst ska den ges innan barnet utvecklat några symtom alls.

– I praktiken innebär det att det är yngre syskon till redan sjuka barn som framför allt är aktuella för behandlingen, säger Erik Eklund.

Fler genetiska sjukdomar

Han menar att det är svårt att säga hur många barn som kan vara aktuella för behandlingen i framtiden. Men han ser samtidigt framför sig att fler svåra, genetiska sjukdomar kan komma att botas med liknande genterapier.

– Vi är i en tid då vi, tack vare avancerade terapiläkemedel, kan rädda livet på patienter som tidigare inte skulle ha överlevt. Det medför många etiska och hälsoekonomiska frågor, men för de drabbade patienterna och deras anhöriga ger det naturligtvis hopp inför framtiden, säger Erik Eklund.

Fakta: Metakromatisk leukodystrofi (MLD), Källa: Socialstyrelsen

• MLD är en sällsynt, ärftlig sjukdom som kännetecknas av mutationer i genen som behövs för att tillverka enzymet arylsulfatas A (ARSA). Den drabbar framför allt hjärnans vita substans med allvarliga skador på nervsystemet som följd.
• I internationella studier anges förekomsten av MLD till 1-2 per 100 000 personer per år.
• MLD delas in i fyra former: seninfantil, tidig juvenil, senjuvenil och adult form, utifrån när symtomen uppstår. Tidig symtomdebut är kopplad till svårare sjukdom. De två svåraste formerna är seninfantil form som debuterar före 30 månaders ålder och tidigt juvenil form som debuterar mellan 30 månader och sju år.

Fakta: Stamcellsbaserad genterapi mot MLD

• Den första stamcellsbaserade genterapin för MLD-patienter, kallad Libmeldy, godkändes i EU 2020.
• I början 2023 rekommenderade Rådet för nya terapier, NT-rådet, behandlingen i Sverige. De nordiska länderna förhandlade gemensamt med läkemedelsföretaget som tillverkar Libmeldy för att få till ett gemensamt avtal.
• Bara ett fåtal patienter per år kommer att vara aktuella för behandlingen och därför har den centraliserats till ett centrum i Norden: Skånes universitetssjukhus.
• Behandlingen på Skånes universitetssjukhus sker i samarbete mellan transplantatörer på barncancercentrum och barnneurologer inom verksamhetsområde barnmedicin, och läkare på Medicinsk service, som sedan tidigare har ett väl utvecklat samarbete.