Nyheter
Fler patienter nekas klimatvård
Endast två av landets regioner erbjuder klimatrehabilitering för personer med neurologiska diagnoser. Det står klart efter en kartläggning […]
Konst möter vetenskap på ”The Cell” – nu öppnar Tekniska i Hagastan
The Cell är en scen för life science som utforskar gränsen mellan teknik och mänsklig existens genom vetenskap […]
Tidig alzheimerdiagnos – nu testas förutsättningarna
Digitala minnestester och blodprover – med den kombinationen ska förutsättningarna för tidigare diagnoser vid Alzheimers sjukdom prövas. Över hundra […]
Genombrott för ALS-forskningen – ny genterapimedicin bromsar sjukdomsförloppet hos svensk patient
Ett genombrott har skett i forskningen om sjukdomen amyotrofisk lateral skleros (ALS). Forskare vid Umeå universitet rapporterar att sjukdomsförloppet hos en patient med en särskilt aggressiv form av ALS- sjukdom med hjälp av ny genterapimedicin har bromsat in. Fortfarande efter fyra år kan patienten exempelvis gå i trappor, resa sig från en stol, äta och tala bra och leva ett socialt aktivt liv.
Målet är att kunna reparera strokeskador i hjärnan
Det unika med stamceller är att de kan förvandla sig till olika typer av specialiserade celler. Därför vill professor Anna Falk utveckla en stamcellsbehandling för strokedrabbade. Här berättar hon mer om sitt banbrytande arbete och forskargruppens behov av resurser.
AbbVie presenterar långtidsdata på förebyggande behandling vid migrän på AAN
Långtidsdata på effekt och säkerhet med Aquipta som förebyggande behandling vid migrän presenteras av AbbVie på den årliga internationella AAN-kongressen (American Academy of Neurology, som gick av stapeln i Denver i USA i veckan.
Artiklar
Det glymfatiska städningssystemet kopplar sömnbrist till neurodegenerativa sjukdomar
Varför är sömnen så essentiell att vi spenderar en tredjedel av vår tid på att sova? Varför är sömnbesvär en riskfaktor för demenssjukdomar som Alzheimers och Parkinsons sjukdom? En av orsakerna till detta finns i något så trivialt som ryggmärgsvätskan och dess rörelser. Iben Lundgaard, docent vid Lunds universitet, berättar mer om det glymfatiska systemet i denna artikel.
Svenska Parkinsonakademins 2-dagarsutbildning Lund 23–24 november
Svenska Parkinsonakademien, Skånes universitetssjukhus forskningsplattform för klinisk parkinsonforskning, bildades 2008 och har som målsättning att stimulera klinisk och translationell forskning kring Parkinsons sjukdom och relaterade sjukdomar vid Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet. Man bedriver även utbildningsverksamhet och varje höst anordnas en nationell dagarsutbildning kring Parkinsons sjukdom som riktar sig mot hela parkinsonsteamet. Johan Lökk, bidrar här med en krönika från 2023 års kurs i Lund med temat ”Tidiga sjukdomsstadier samt neuropsykologiska aspekter vid Parkinsons sjukdom”.
Mikroglia skyddar hjärnor med hjälp av prisat återvinningssystem
Hjärnans förmåga att läka degenerativa och inflammatoriska skador är av stor betydelse för både individens och samhällets välbefinnande, särskilt med tanke på den ökande livslängden med en önskan om bevarad kognitiv och fysisk kapacitet. Autofagi, som belönades med Nobelpriset 2016, är en intracellulär process som liknas vid en återvinningsstation och har som funktion att anpassa och bevara välmående celler och vävnader vid olika typer av metabola och inflammatoriska utmaningar. Mer kunskap om detta kan leda till bättre behandlingsmöjligheter vid progressiv MS. Läs mer i denna artikel av Rasmus Berglund, post-doc vid Karolinska Institutet och ST-läkare neurologi, Karolinska sjukhusen.
Bioelektricitet från Galvanis dansande grodor till temporära elektroder
Bioelektricitetens och bioelektronikens världar är ofta sammanvävda. De associeras för det mesta med kronisk stimulering av elektriskt aktiva celler, som vid behandling av Parkinsons sjukdom eller användning av pacemakers för att styra hjärtrytmen, men även med futuristiska koncept. Det som är fascinerande när vi tänker på framtiden är idéer om AI (artificiell intelligens) och avancerade elektroniska kretsar integrerade i hjärnan för att förbättra kognitiv förmåga – kretsar som skall vara med oss resten av livet. Dessa koncept låter som något ur en science fiction-berättelse, men de är inte längre helt utom räckhåll.
Utmaningarna för läkare som lämnar svåra besked om sjukdomar
Svåra besked om sjukdom är inte bara tunga att ta emot. För den som ger beskedet är utmaningarna också stora. Det vittnar 22 djupintervjuade läkare om i en ny studie från Lunds universitet. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Qualitative Health Research. Här beskriver Mattias Tranberg, psykolog och forskare vid Institutionen för kliniska vetenskaper i Lund och Palliativt utvecklingscentrum vid Lunds universitet, den senaste kunskapen på detta viktiga område.
