Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Nyheter

Neurologiveckan i Halmstad den 14-17 maj

Svenska Neurologföreningens fortbildningsmöte Neurologiveckan går av stapeln i Halmstad den 14-17 maj. Kongressen äger rum på Hotel Tylösand 14-17 maj och föregås av en ST-dag den 13 maj.

Läs mer...

Elva proteiner kan ge svar om svår MS

En kombination av elva proteiner kan förutsäga hur sjukdomen MS utvecklar sig på sikt. Forskare hoppas att de identifierade proteinerna ska underlätta individanpassad behandling.

Läs mer...

PODDTIPS: Nya hajpade bromsmediciner, men vem får chansen till ett förlängt friskt liv?

Alla talar om de hajpade nya bromsmedicinerna: Vilka får chansen till ett förlängt friskt liv? Media skriver om det mest varje dag. De nya metoderna att tidigt upptäcka Alzheimer. Och de revolutionerande upptäckterna av bromsmediciner som kan förlänga patienters friska liv. Men hur effektiva är de egentligen? Vilka patienter kan komma i fråga att få dessa bromsmediciner? Och när är det dags för att söka en minnesutredning?

Läs mer...

Karolinska Universitetssjukhuset får ny FoUU-direktör

Olof Akre, professor i onkologisk kirurgi och verksamhetschef vid Tema Cancer, blir ny direktör för Forskning, Utbildning och Utveckling, FoUU, på Karolinska Universitetssjukhuset. – Ett väldigt spännande, stort och strategiskt viktigt uppdrag. Jag känner mig hedrad, säger han.

Läs mer...

Studie visar att ChatGPT gör journalanteckningar tio gånger snabbare än läkare

Administrativa sysslor tar upp en stor del av en läkares arbetstid, vilket minskar tiden för patientkontakt och bidrar till en pressad arbetssituation. Forskare på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet i samarbete med Danderyds sjukhus och universitetssjukhuset i Basel, Schweiz, har i en studie visat att AI-modellen ChatGPT kan skriva medicinska administrativa anteckningar upp till tio gånger snabbare än läkare utan att kompromissa med kvaliteten.

Läs mer...

Två miljarder till Sveriges bästa forskare

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse beviljar 2,1 miljarder kronor till 118 av Sveriges bästa forskare. – Vår målsättning är att ge framstående forskare i Sverige fria medel där de själva väljer vad de vill forska på. Vi hoppas att detta ger möjlighet för djärv och banbrytande forskning, säger Peter Wallenberg Jr, ordförande för Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.

Läs mer...

Artiklar

Det glymfatiska städningssystemet kopplar sömnbrist till neurodegenerativa sjukdomar

Varför är sömnen så essentiell att vi spenderar en tredjedel av vår tid på att sova? Varför är sömnbesvär en riskfaktor för demenssjukdomar som Alzheimers och Parkinsons sjukdom? En av orsakerna till detta finns i något så trivialt som ryggmärgsvätskan och dess rörelser. Iben Lundgaard, docent vid Lunds universitet, berättar mer om det glymfatiska systemet i denna artikel.

Svenska Parkinsonakademins 2-dagarsutbildning Lund 23–24 november

Svenska Parkinsonakademien, Skånes universitetssjukhus forskningsplattform för klinisk parkinsonforskning, bildades 2008 och har som målsättning att stimulera klinisk och translationell forskning kring Parkinsons sjukdom och relaterade sjukdomar vid Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet. Man bedriver även utbildningsverksamhet och varje höst anordnas en nationell dagarsutbildning kring Parkinsons sjukdom som riktar sig mot hela parkinsonsteamet. Johan Lökk, bidrar här med en krönika från 2023 års kurs i Lund med temat ”Tidiga sjukdomsstadier samt neuropsykologiska aspekter vid Parkinsons sjukdom”.

Mikroglia skyddar hjärnor med hjälp av prisat återvinningssystem

Hjärnans förmåga att läka degenerativa och inflammatoriska skador är av stor betydelse för både individens och samhällets välbefinnande, särskilt med tanke på den ökande livslängden med en önskan om bevarad kognitiv och fysisk kapacitet. Autofagi, som belönades med Nobelpriset 2016, är en intracellulär process som liknas vid en återvinningsstation och har som funktion att anpassa och bevara välmående celler och vävnader vid olika typer av metabola och inflammatoriska utmaningar. Mer kunskap om detta kan leda till bättre behandlingsmöjligheter vid progressiv MS. Läs mer i denna artikel av Rasmus Berglund, post-doc vid Karolinska Institutet och ST-läkare neurologi, Karolinska sjukhusen.

Bioelektricitet från Galvanis dansande grodor till temporära elektroder

Bioelektricitetens och bioelektronikens världar är ofta sammanvävda. De associeras för det mesta med kronisk stimulering av elektriskt aktiva celler, som vid behandling av Parkinsons sjukdom eller användning av pacemakers för att styra hjärtrytmen, men även med futuristiska koncept. Det som är fascinerande när vi tänker på framtiden är idéer om AI (artificiell intelligens) och avancerade elektroniska kretsar integrerade i hjärnan för att förbättra kognitiv förmåga – kretsar som skall vara med oss resten av livet. Dessa koncept låter som något ur en science fiction-berättelse, men de är inte längre helt utom räckhåll.

Utmaningarna för läkare som lämnar svåra besked om sjukdomar

Svåra besked om sjukdom är inte bara tunga att ta emot. För den som ger beskedet är utmaningarna också stora. Det vittnar 22 djupintervjuade läkare om i en ny studie från Lunds universitet. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Qualitative Health Research. Här beskriver Mattias Tranberg, psykolog och forskare vid Institutionen för kliniska vetenskaper i Lund och Palliativt utvecklingscentrum vid Lunds universitet, den senaste kunskapen på detta viktiga område.